Riksdagsvalet 2015

Så här svarade kandidaterna på de öppna frågorna. Kandidaterna har sorterats enligt valkrets. 

1. Stöder du de finlandssvenska handikapporganisationernas förslag om skapandet av en ”nationell koordinator”, med uppgift att garantera att svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning får service på sitt modersmål inom social- och hälsovården, om en vårdreform blir aktuell? Motivera ditt svar.

2. I vårt samhälle saknar många en meningsfull sysselsättning i form av arbete eller studier. Detta innebär inte bara att självkänslan påverkas negativt utan även att inkomsterna är låga. Hur ska Finland sysselsätta personer med funktionsnedsättning?

3. Vårt lands medborgare blir allt äldre, vilket i sin tur leder till att de åldersrelaterade synproblemen ökar. Förbundet behöver resurser för att garantera att servicen för ett stigande antal synskadade förverkligas. Hur ser du att handikapporganisationer ska finansieras för att trygga den service som samhället annars inte klarar av att trygga?

4. Vilka politiska målsättningar bör Finland ha under nästa riksdagsperiod för att garantera att alla medborgare får en jämlik vardag. Ge minst ett konkret exempel på vad du vill föra igenom för att funktionshindrade får en bättre vardag om du blir invald.

Birkaland

Miisa Karjalainen, De gröna, Birkaland

1. Ja, jag tycker att en nationell koordinator låter som något som är värt att pröva. Reformerna och eventuell ny lagstiftning får inte försämra svenskspråkiga handikappades ställning.
2. Staten bör stöda funktionsnedsatta personers sysselsättning.
3. Staten eller kommunen borde stöda handikapporganisationerna ekonomisk
4. Finland bör ta i bruk en grundinkomst för alla fullvuxna medborgare så som , De gröna anser i sitt valprogram. Jag vill se till att funktionshindrade får bättre tillgång till information som finns på Internet (bl.a. allt fler webbsidor som är testade att fungera för synskadade).

Egentliga Finland

Jaana Shelby, Kristdemokraterna, Egentliga Finland

1. Jag är absolut ense med det här. Problemet blir bara större nu när många kommuner slås ihop och svenskspråkiga blir en ännu mindre minoritet i varje nu kommun. Jag var med när Salo stad formades av tio kommuner inkl. Finby. Svenskspråkiga servicen blev inte utveklade fast det fanns 'morotspengar' för det.
2. Det borde finnas både insentiv (i form av bidrag) för företag att sysselsätta men vi behöver också flera sociala företag, som har som syfte både sysselsättning och service. Det borde vara enklare för den tredje sektorn att sysselsätta utan massiv byråkrati.

3. Det kanske värsta problemet (utom för lite pengar) är att beslut över finansiering görs på kort sikt. D.v.s. att långsiktig utvekling av servicen är svårt om resurser är säkra bara för ett par åt per gång. En långsiktig strategisk plan för hur resurser ska utdelas är viktig, men också projektresurser borde delas ut när det behövs.
4. Jag skulle satsa på sociala företag på så sätt att TE-byråer eller dyliga skulle ges resurser för att verkligen konkret hjälpa med den byrokrati som får många organisationer att ge upp när de har goda planer för att sysselsätta. Med modern teknologi funktionshindrade kunde vara ansvariga för åtminståne en del av de här företag. Speciellt på landsbygden finns det mänga saker som kunde göras annorlunda om vi kunde bryta de gränser som vi har mellan olika folkgrupper.

 

Stefan Wallin , Svenska Folkpartiet, Egentliga Finland

1. Jag har bekantat mig med förslaget och stöder det.
2. En företagare i exempelvis servicebranschen borde helst inse att det är en fördel för företagets image att anställa folk med funktionsnedsättning, förutom att det är en produltionsmässig fördel för företaget ich dessutom viktigt för den med funktionsnedsättning.
3. RAY:s understöd till handikapporganisationerna är fortfarande a och o. Just därför behöver vi ett klar och stark struktur på vårt penningspelssystem som klarar både konkurrensen och trycket från EU.
4. Vi måste ratificera handikappkonventionen, helst redan under denna valperiod, ich unde nästa valperiod se till att den verkställs fullt ut. Tillgänglighetsfrågorna är fortfarande långt i från skötta och kräver fortsatt uppmärksamhet, både på riksplanet och i kommunerna. 

Saara Ilvessalo, De gröna, Egentliga Finland

1. Om det ser ut som att det behövs, ja.
2. Finland borde främja sysselsättningen av personer med funktionshinder både på offentliga arbetsplatser och på privata marknader genom lagstiftning och ekonomiska sporrar.
3. Vi måste helt enkelt se till att samhället tar hand om alla och visa detta genom finansieringen.
4. Jag skulle bland annat främja lagen om självbestämmanderätt och se till, att vi främjar jämställdhet och tar hand om de svagaste i samhället i alla beslut.

Li Andersson, Vänsterförbundet, Egentliga Finland

1. Jag tycker att förslaget om en nationell koordinator verkar bra. Det är överhuvudtaget viktigt att svenskan ställning tryggas i den stora reformen, och när det dessutom gäller tjänster för en specifik grupp och tjänster där samarbete mellan det offentliga och den tredje sektorn är viktigt ser jag det som speciellt motiverat med en separat ansvarsposition för detta.
2. Jag tycker att det är viktigt att man ökar informationen riktad till den privata sektorn om anställningar av personer med funktionsnedsättning och att man tryggar tillgången till de hjälpmedel och -redskap som behövs. Det finns många lika typer av funktionsnedsättning och många har bra möjligheter att få arbete inom den privata sektorn till de villkor som kollektivavtalen föreskriver, om arbetsgivaren är villig att vara flexibel och tillmötesgå vissa specialbehov. För personer med mer allvarliga funktionsnedsättningar ser jag att kommunerna och den tredje sektorn fortfarande har ett stort ansvar, men jag anser att man måste fokusera mera på innehållet i arbetet, så att det känns meningsfullt och givande, samt att ersättningen för utfört arbete bör vara högre än nu. Man bör även försäkra att ungdomsgarantin även inkluderar unga med funktionsnedsättning.
3. Det är viktigt att även i fortsättningen värna om spelmonopolet och den finansiering som RAY därmed erbjuder till de organisationer som jobbar för personer med funktionshinder.
4. Att FN:n avtal om personer med funktionshinders rättigheter genomförs såväl på kommunal som nationell nivå och att Finland kontinuerligt följer upp hur landets förpliktelser förverkligas. Att finansieringen tryggas genom spelmonopolet och att man förbättrar diskrimineringslagstiftningen så att den bättre tar i beaktande den diskriminering som personer med funktionsnedsättning utsätts för. Själv arbetar jag gärna även för en nationell koordinator för den svenskspråkiga servicen som det hänvisades till i den tidigare frågan. 

Helsingfors

Dan Koivulaakso, Vänsterförbundet, Helsingfors

1. Eventuellt, kan också skötas av diskrimineringsombudsmannens kansli.
2. Olika former av stödanställning.
3. Offentlig service är nyckeln. Service som inte samhället kan stå för kan köpas av expertorganisationer.
4. Delaktighet i samhället är en grundrättighet, det bör förbättras på alla plan. 

Anna Jungner-Nordgren, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Ja, men den nationella koordinatorns borde ha ett mera övergripande ansvar för många olika utsatta grupper, jag tänker på missbrukarvård, demensvård och barnskydd.
2. Jag tror att mycket information ännu behövs genetemot arbetsgivare, dvs jobba mot eventuella fördomar och okunskap, och få fler arbetsgivare att "våga" anställa en person med funktionsnedsättning.
3. RAY ska fortsättningsvis ha en viktig roll, tillsammans med t.ex. åländska PAF. Dessutom stöd från finlandssvenska stiftelser.
4. Stödet för närståendevård ska ligga under FPA inte kommunerna för att garantera ett jämlikt stöd. 

Patrik Gayer, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Det viktigaste är att garantera att alla personer har tillgång till service på lika grunder. En nationell koordinator kunde vara en fungerande lösning för att garantera det.
2. Vi borde erbjuda flexiblare lösningar som skulle innebära att fler människor kunde arbeta enligt sin förmåga. Idag är t.ex. sjukpensionssystemet för styvt. Det borde vara lättare att vara deltidssjukpensionerad.
3. Detta problem är väldigt svårt att lösa då det tyvärr är ett faktum att finansieringsbasen för servicen blir allt mindre. Det är alldeles klart att det offentliga ska ta sitt ansvar som serviceproducent - men för att det ska vara möjligt krävs omfattande ekonomiska reformer för att garantera en tillräcklig finansieringsbas.
4. Alla grupper i samhället tjänar på en sund ekonominsk utveckling. Jag vill se till att Finland slutar leva på lån, reformerar den offentliga sektorn och ger utrymme för företagare att skapa jobb. Vi måste få igång tillväxten för att garantera att vi också i framtiden kan ha en omfattande välfärdsstat. Det hjälper allas vardag.

Nicholas Anderson, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. De grundläggande service och språkliga rättigheterna för alla människor behöver skydd - särskilt handikappade
2. Offentlig sektor bör betala xx% av grundlönen när handikappade personen arbetar.
3. Detta bör vara en del av FPA: s funktion
4. Offentlig sektor bör betala xx% av grundlönen när handikappade personen arbetar.

Karl-Mikael Grimm, Centern, Helsingfors

1. Jag stöder förslaget. Det behövs en samordnare eftersom det språkliga perspektivet annars lätt hamnar i skymundan i stora vårdområden eller samkommuner. Det bästa alternativet är att placera koordinatorn direkt under Social- och hälsovårdsministeriet eftersom närheten är viktigt vid effektiv och snabbt beslutsfattande. Koordinatorn skulle säkerställa att Svenskfinland har en stark röst i nära kontakt till ministeriet.
2. Dels behövs olika former av stödpengar och arbetsgivarna måste känna till hur de kan utnyttja dem. Dessutom behövs assistans med kompetens att ge yrkesvägledning åt personer med specialbehov som till exempel "supported employment". Utbildningen måste bli tillgängligare och elever med specialbehov ges stöd som möjliggör deltagande i undervisning på lika grunder. Lagstiftningen måste förnyas så att alla personer med funktionsnedsättning ges rätt till lönearbete. Flitfällor knutna till exempel sjukpensionen måste avskaffas.
3. Kraven på redovisningar och ansökningar kan göras enklare och mindre resurskrävande. Jag tycker att handikapporganisationer i framtiden även i huvudsak ska finansieras via Ray, Ray och Veikkaus får inte slås ihop. Man borde överväga huruvida mycket av handikapporganisationernas verksamhet skall organiseras inom projekt? Långsiktiga planer behövs vid sidan om projekt. Projekt är det i sig inget fel på, men för mycket "projektifiering" leder lätt till brist på kontinuitet och ineffektivitet.
4. FN konventionen angående funktionshindrades rättigheter måste ratificeras, lagen om självbestämmanderätt stadfästas. Vidare måste stödformer för att få in personer med funktionshinder på arbetsmarknaden utvecklas, t.ex. genom att yrkeshandlednig och information till arbetsgivare.

Christina Dahlblom, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Det gör jag. Jag tycker också att man skall fortsätta utveckla digitala tjänster som ett sätt att säkerställa att alla oberoende av var de bor snabbt kan få tillgång till hjälp på sitt modersmål.
2. Vi skall på alla sätt arbeta för en mer flexible arbetsmarknad, som möjliggör olika former av deltidsarbete. Sysselsättning är den viktigaste drivkraften till välmående både på individ- och samhällsnivå.
3. Jag är inte tillräckligt insatt i hur finansieringen fungerar idag. Överlag tror jag att vi allt modigare skall titta på olika samarbeten mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn.
4. Vi skall arbeta för en sund ekonomisk utveckling, som möjliggör att vi kan ta hand om våra svaga också i framtiden. Vi skall noggrant gå igenom den offentliga sektorn för att säkerställa att så stor del av resurserna som möjligt används för att producera tjänster av hög kvalitet. Nu förlorar vi för mycket i dyra strukturer och hierarkier. 

Lilja Tamminen, De gröna, Helsingfors

1. Förslaget i artikeln var inte speciellt konkret ur en politikers synpunkt, men på basis av artikeln verkar målet mycket eftersträvansvärt och viktigt.
2. Bristen på meningsfull sysselsättning speciellt i form av arbete är ett fenomen som kommer att påverka en stor del av Finlands befolkning oberoende funktionsnedsättning. Lösningen på de funktionsnedsättas problem är därför samtidigt lösningen på många andras problem. Däremot är staten och ämbetsmän i allmänhet inte rätt instanser för att definiera vad medborgarna finner meningsfullt. Istället bör skapas avsevärt bättre omständigheter för att förverkliga sig själv och sina ambitioner överhuvudtaget. Hur detta görs är en brinnande fråga inom politiken, och delar åsikter.
3. Ingen enkel lösning finns; riksdagen bemöter enormt tryck att minska servicekostnaderna och att driva igenom förändringar som ökar kostnaderna är mycket svårt.
4. Grundinkomst med regionsanpassat bostadsbidrag tycker jag vore en bra början.

Lotta Keskinen, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Jag understöder helhjärtat att en nationell svenskspråkig koordinator införs för att fungera som knutpunkt mellan de olika stödtjänsterna för svenskspråkiga funktionsnedsatta. I mitt arbete med utveckling av stöd- och vägledningstjänster för svenskspråkiga unga i Nyland har jag noterat ett motsvarande behov av svenskspråkig koordinator för unga i risk marginalisering, och därav kan jag förstå handikapporganisationernas förslag.
2. Alla människor är lika värda och har rätt till en meningsfull vardag i en sysselsättning som de trivs med. Det här har en stor inverkan på fysiskt och psykiskt välmående. Jag tycker staten aktivt borde gå in för att stöda att olika slags personer rekryteras både inom offentliga och privata sektorn till lämpliga arbetsuppgifter på olika nivå.
3. Staten skall ta ansvar för finansieringen av servicen.
4. Det är viktigt att alla medborgare känner sig delaktiga i samhället och att den omgivning man lever i känns som ett större vardagsrum. Man skall kunna röra sig fritt i sin omgivning oberoende inkomster. Plogning av trottoarer är en klassfråga, då de med höga inkomster har möjlighet att susa förbi i bilar, medan funktionshindrade och föräldrar (ofta mammor) med barnvagn får kämpa för att ta sig fram. Jag skulle också vilja införa tillgänglighetskontroller och böter som straff för tjänster som inte är tillgängliga för funktionshindrade.

Marcus Rantala, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Absolut. Detta är en viktig fråga.
2. Vi behöver ett helhetsgrepp som inkluderar den offentliga, privata och tredje sektorn.
3. Det är viktigt att vinsten från spelbolagen (i detta fall främst RAY) kan användas till denna verksamhet. Därför måste spelmonopolet bibehållas och bolagens verksamhet utvecklas. Det värsta skulle vara om vi inte kan hålla kvar vårt nuvarande system, det skulle riskerar många organisationers verksamhet.
4. Vi måste ta funktionshindrande i beaktande i all lagstiftning och planering. Den viktigaste frågan kommer att vara social- och hälsovårdsreformen. Jag vill bevaka och driva de funktionshindrades sak i den processen. 

Tom Biaudet, Svenska Folkpartiet, Helsingfors.

Svarade endast på påståendena. 

Björn Månsson, Svenska Folkpartiet, Helsingfors

1. Utan tvekan! Frågan är bara om denna koordinator ska vara placerad hos en myndighet eller hos en medborgarorganisation, dock med myndighetsmandat.
2. Genom att samhället ger ett bidrag till lönen och betalar för eventuella hjälpmedel som behövs.
3. Helst med skattepengar, men också penningautomatföreningen duger som finansiär.
4. En lag som uttryckligen garanterar alla medborgares lika rätt till samhällsservice, oberoende av handikapp, kunde vara en framkomlig väg.

Nyland

Sten Öhman, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Det här är nog en sak som måste ordnas och koordinatskapet är en ganska bra form. Bättre med en koordinator än nån sorts regionala organ. Då får man även en bättre helhetsbild på bredare plan.
2. Ett lämpligt sätt är att ålägga kommunerna att sköta saken. Uppgiften bör dock till fullo ersättas att ex. fpa.
3. RAY och fpa.
4. Det skapas ett ombudsmannaskap, typ andra motsvarande.

Maarit Feldt-Ranta, Socialdemokraterna, Nyland

1. .
2. Sysselsättningsbidrag. Främja sociala företag. Attitydförändringar.
3. .
4. Jag är född och uppvuxen i en familj med en blind förälder. Jag inser att alla människor är unika och har olika behov. Bästa garanten för att människor med ökad stödbehov har ett nordiskt välfärdssamhälle som finns till för alla. Det kräver resurser, vilket igen kräver hög sysselsättning och bred skattebas. 

Christel Liljeström, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Jag stöder. På detta sätt kan även resurser samkoordineras och den som behöver service behöver vända sig endast till en "lucka"
2. Förändring i samhällets attityd så att man inte alltid kräver 110 % arbetseffektivitet. Sedan kan samhället även underlätta sociala etc kostnader för arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga. Deltidsarbete ska möjliggöras i större utsträckning så att man lättare kan vara anställd på andra premisser än heltid.
3. Tredje sektorns roll kommer att växa i betydelse. Då bör även resurser kanaliseras till dem ex som ekonomiskt stöd vid anställning av personal. Tredje sektorns som arbetsgivare ska också ges möjlighet till flexibla lösningar typ att utbetalad ersättning inte ska inverka menligt på annat socialstöd.
4. "Garantera finansieringen av teckenspråkstolkar. Samt utbildning. Trots att skolningen av ledarhundar stöds av samhället bör denna verksamhet utvidgas så att fler hundar kommar ut och för det bör samhället finansiellt ta ansvaret. Detta är därtill inte fråga om stora pengar utan om vilja."

Niklas Grönroos, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Det är kanske lite att ta i att ge någon i uppgift att garantera service på någons modersmål. Däremot anser jag det motiverat att det finns en koordinator som man kan kontakta vid behov, som håller ett öga på situationen och har en fullmakt att ingripa vid behov.
2. "Man skall inte i första hand koncentrera sig på begränsningarna en funktionshindrad har. Alla individer har sina specialkunskaper eller -talanger som kan utnyttjas till att höja på självkänslan - för övrigt den bästa avlöningen här i livet. På köpet borde det också ge en bättre ekonomisk avkastning om man får göra något man trivs med. Jag har tyvärr inga konkreta förslag på åtgärder för tillfället."
3. Jag har inte tillräckligt information om varken nuläget eller potentiella möjligheter till finansiering för att kunna ge ett svar på den frågan.
4. Mitt stora intresse gäller byggnadsbranschen och därtill hörande lagstiftning. Där finns mycket att ändra. Jag vill få lagstiftningen inom byggnadssektorn mera anpassad till individen och användaren och inte anpassad till fastighetsteknik och industri.

Ari Henrik Paloheimo, Kristdemokraterna, Nyland

1. Absolut... En koordinator med insyn i behoven och resurserna är guld värd i "förvaltningsdjungeln".
2. Genom att ge alla som vill möjligheter till utbildning i enlighet med personens förmåga. En "sysselsättningspass"till olika arbetsplatser i enlighet med personens lämplighet till arbetsinsats.
3. Budgetmedel i första hand och skattelättnader till dem som jobbar med de synskadade.
4. "Arbeta för ""normalisering"" av de funktionshindrades vardag gm att se till deras integrering i samhället både fysiskt och mentalt kan ske.Avskaffa utanförskap med hjälp av mera info i tidningarna, skolorna, tv och some."

Thomas Elfgren, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Då trenden om utvecklingen av tvåspråkig service ser ut att gå åt fel håll, är det viktigt att de mest utsatta hela tiden har en som övervakar deras rättigheter.
2. Jag vill se att regeringen förbinder sig till att i under först regeringsåret producerar en nationell handlingsplan.
3. Främst via skattemedel och utöver detta med stöd av bl.a. PAF.
4. Jag vill se att regeringen förbinder sig till att i under först regeringsåret producerar en nationell handlingsplan.

Markku Tenhunen, Kristdemokraterna, Nyland

1. Jag tycker att det är viktigt att en Nationel knutpunkt finns att betrygga service
2. Man borde ge spec stöd av staten till företagare om firman skapat arb möjlighet till en handikappad person.
3. Jag har tyvärr inte tillräcklig information om nuläget, men jag anser att tex RAY borde ge stöd samt från staten en skiva från budgeten4. Man bör sätta igång en undersökning om de handikappades situation btr tex arbetsmöjligheter etc. Därefter se till med stöd av lagstiftningen att man skapar möjlihheter för de hankippade i vardagen enl skuttesuktaten av undesökninken.

Edward Krogius, Kristdemokraterna, Nyland

1. Absolut, service på modersmålet är speciellt viktigt för handikappade.
2. Genom att garantera utbildnings- och arbetsmöjligheter speciellt för unga.
3. Åldreomsorgen ska omfatta rätt till stöd och hjälp och medborgare med  funktionshinder får inte diskrimineras.
4. Garantera utbildning och sysselsättning för medborgare med funktionshinder och stöda utbildning och praktik för personal inom vården på svenska. 

Markus Kalmi, Kristdemokraterna, Nyland

1. "Att ha en nationell koordinator kan vara en bra ide.
"2. Lönestöd i olika former är viktigt då många arbetsgivare är rädda för ökade kostnader när de funderar på att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Dessutom behöver arbetsgivarna och även personer med funktionsnedsättning mer information om olika möjligheter.
3. Det skulle vara bra att se över finansieringen av olika organisationer och fördela de befintliga resurserna till organisationer som behöver mer stöd i och med den ökade andelen äldre personer.
4. Jag tror inte att enskilda åtgärder hjälper, utan man behöver framförallt bättre förståelse för de problem som personer med funktionshinder har. Dessa problem måste tas på allvar i all lagstiftning och i alla olika åtgärder som berör funktionshindrade. Att öka sysselsättningen och förbättra möjligheterna att få utbildning skulle för mig vara de viktigaste målsättningarna.

Niklas Andersson, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. En sådan nationell koordinatoruppgift verkar motiverad. När social och hälsovården reformeras är det viktigt att argumentera för de finlandssvenska särbehoven och minoritetens behov.
2. Det är en svår fråga som inte har något entydigt svar. Jag tror att det också är en attitydfråga och att vi i kommunerna kan bli bättre på att jobba med sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.
3. Som representant för organisationer inom tredje sektorn tror jag att man behöver se över sina finansieringskällor på ett sätt där man har många olika sätt att söka finansiering. Det kan bli frågan om att sälja tjänster till både den privata och den offentliga sektorn, genom projektverksamhet och att söka annan extern finansiering. Samhället bör förstås i sin tur värna om att handikapporganisationerna har en tillräcklig möjligheter att verka för sina målsättningar.
4. För tillfället jobbar man ännu med att  FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning skulle ratificeras i Finland. Det är viktigt att se till att det jobbet blir klart.

Juha Kaunismaa, Kristdemokraterna, Nyland

1. Ja, Jag stöder både svensk- och finskspråkiga personer med nedsatt synförmåga att bli bättre medtagna i vanligt liv genom att lätta deras liv. Den summa pengar som behövs är inte stor.
2. En möjlighet är att arbetsgivare som anställer synskadade får en ersättning för detta. En annan möjlighet är att tillräckligt stora firmor genom lagstiftning får en skyldighet att anställa synskadade personer. Jag var själv en arbetstagare i en firma, där telefonisten var blind. Vad jag förstod var att hon klarade jobbet åtminstone lika bra som en syende.
3. Ett sätt är att ha någon sorts produktion. Tyvärr läste jag om att Sokeva som arbetade med fabrikation och använde synskadade har upphört sin verksamhet. Något liknande vore en bra lösning på problemet. Statsmakten kan väl knappast lämna alla synskadare att kämpä utan stöd. Det betyder att organisationer som sköter om de synskadades välfärd måste fortsåtta att lobba tex. riksdagen.
4. Det är ganska klart att någon slags nedskrivning av den nordiska välfärdsstaten kommer att ske. Den krets som får socialt stöd utökas hela tiden. Från denna penningskälla borde de, som har en möjlighet att sköta sig utan hjälp hosas bort så att de som år svårt handikappade kan stödas tillräckligt. En bättre vardag för handikappade säkras genom att de medel som riksdagen förunnar till sociala mål mer riktas till de som mest behöver det. Jag kommer att jobba för det här målet. 

Stig Kankkonen, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Ja.
2. Jag tror att den frågan bör tas upp t.ex. i form av rundabordssamtal där alla som direkt eller indirekt påverkar sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning deltar. Ett nationella program för detta bör skrivas.
3. Grundlagen slår fast att det allmänna ska se till att alla får den oundgängliga försörjning och omsorg som behövs för ett människovärdigt liv. Här behövs ett samarbete med "alla goda krafter" och handikapporganisationerna är en sådan kraft. Hur det praktiskt är bäst att trygga de ekonomiska förutsättningarna kan variera efter behov. 
4. "Varje funktionshindrad ska få den service han/hon behöver på basen av individuell bedömning av servicebehovet. Alla beslut som på ett eller annat sätt berör funktionshindrade bör föregås av en beredning där konsekvenserna för individen bedöms."

Carl Haglund, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Ja, jag tycker det är en mycket bra tanke som är värd allt understöd! Däremot kan det hända att det inte är realistiskt med en ny tjänst i dessa ekonomiska tider, utan att man istället borde se till att någon får ett särskilt ansvar för dessa frågor.
2. Jag tror på en större flexibilitet på arbetsmarknaden överlag, det hjälper också personer med funktionsnedsättning. Och det ska alltid löna sig att ta emot ett jobb, också bara några timmar per vecka. Även fast man har exempelvis sjukpension ska det vara möjligt att arbeta lite om man vill och har man ett deltidsjobb ska det också vara möjligt att någon vecka jobba lite mera om man vill och kan. Dessutom behövs mer tvärsektoriellt samarbete och en större kontakt mellan företag och organisationer.
3. "Finland ekonomi måste överlag balanseras, vi måste jobba mer och vi måste genomföra strukturella reformer, på det sättet kan vi trygga vår välfärd och se till att äldre har tillgång till den service de behöver. Det gäller också exempelvis synproblem. Handikapporganisationer måste också i fortsättningen ha möjlighet till stöd via RAY. "
4. Vi konstaterar i vårt valprogram att vi vill skapa lösningar som främjar delaktighet i utbildning, arbetsliv och hobbyverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Det här är det viktigaste! Sysselsättning betyder att man känner sig delaktig och viktig i samhället samtidigt som det ger konkret innehåll till det egna livet. Det är grunden till att må bra.

Aki Korpela, De gröna, Nyland

1. Det låter rimligt om vårdreformen förverkligas med stora tvåspråkiga vårdområden och de mindre svenska organisationerna smälts med dem.
2. Mest skulle vi behöva en attitydsförändring hos arbetsgivarna, men eftersom en politiker inte kan bestämma om det måste vi se till att det finns också kommunala/statliga alternativ.
3. Nu måste jag erkänna min okunnighet: hur finansieras de nu? Med Penningautomatsförening eller direkt statsstöd? Jag tror att båda de här elementen behövs.
4. Min mamma jobbade i över trettio år i en arbertscentral. Hon är inte funktionshindrad men under dessa år lärde jag känna många som är. En stödform som borde utvecklas är närståendevård. Kriterierna varierar från kommun till kommun, samma som med personliga assistenter. I vårdreformen måste vi beslutsfattarna se till att servicen blir jmligare oberoende av boendeorten.

Anette Karlsson, Socialdemokraterna, Nyland

1. Jag stöder det. Det är viktigt att se till att svenskspråkiga personer får tjänster på sitt eget modersmål.
2. Staten och kommunerna kan stöda företag att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Vi måste också förbättra möjligheterna att grunda eget företag samt stöda verksamheten.
3. Staten ska i förstahand se till att alla får en sådan service de behöver. T.ex. RAY:s och Veikkaus monopol ska bevaras och pengarna ska riktas till goda ändamål.
4. "Jag arbetar nu för att HRT ska också i framtiden erbjuda gratisresor för blinda och invalider. Läs mera: http://www.skrivunder.com/hrts_rabatt-_och_fribiljetter_samt_ratten_att_... Jag vill att man tar ibeaktan tillgänglighetsfrågorna också i korrigeringsbyggandet. Nu finns det bara regler på nya bygg."

Diana Nyberg Lindholm, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. alltid bra att koordinera de resurser som finns.
2. Att betala företag som anpassar arbetsplatsen och arbetsuppgifterna kan vara ett sätt.
3. Det här är samma problematik för alla  organisationer, föreningar och företag. Jag kan inte komma på någon annan lösning en en blandning av bidrag (statliga, kommunala, privat) , insamlingar och andra egna aktiviteter.
4. upplysning och undervisning i skolor, på arbetsplatser mm. om vilka problem som finns och hur man kan förbättra planering etc så att det underlättar för funktionshindrade. Allmänhetens okunskap är stor. Jag tror att många saker kan fungera bättre utan stora investeringar om man bara har förståelse och kunskap.

Nina af Hällström, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Jag anser att det behövs koordinering av socialvårdstjänster för personer med specialbehov som har svenska som modersmål.Det vore bra med en instans (med personal) som kunde koordinera och utveckla dessa tjänster givetvis i nära samarbete med den finska sidan.
2. "Man kunde börja med att förenkla byråkratin för arbetsgivaren då det gäller anställningar med olika stödformer. Eventuellt kunde man experimentera med namnlösa arbetsansökningar. Fortsättningsvis måste vi jobba med attityder genom att ta fram goda modeller."
3. Jag stöder den nordiska välfärdsmodellen, där samhället tar hand om sina medborgare (med skattemedel). Bashälsovården och specialsjukvården ska ta hand om det ökade antalet synproblem. Handikapporganisationernas verksamhet skall även i fortsättningen finansieras med RAY-medel.
4. Ratificeringen av FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Anders Adlercreutz, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Vårdreformen kommer att leda till större enheter vilket i sin tur leder till att det svenskspråkiga inflytandet i de flesta fall blir mindre. Därför krävs det att någon koordinerar den servicen.
2. Man kunde stöda anställningen genom att t.ex. befria arbetsgivaren från lönens bikostnader.
3. Allmännyttiga samfund bör få offentligt stöd.
4. Samhällets tjänster borde i så hög grad som möjligt göras elektroniska, vilket skulle underlätta vardagen för många funktionshindrade. Hemtjänstens resursering måste ses över, det gäller både för åldringsvården och de funktionshindrade som är i behov av hemtjänst. 

Midiya Zahir Hatam , Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Själv som politiker har i flera år försökt få denna fråga bli möjligt o. att det skulle finnas en person i riksdagen som fungerar som handikapp ombudsman som ser till att alla handikappade får service på sitt eget modersmål. Absolut, jag håller med 100 procent!
2. Alla funktionsnedsatta personer har rätt till arbete o. studier. Man kunde sysselsätta personer med funktionsnedsättning genom att erbjuda lätta arbeten i företag eller att man betalar lön till dem genom att erbjuda sysselsättnings arbete i hemmet
3. "Dethär är en viktig fråga o. måste tas på allvar. Vi blir alla äldre o. synen försämras därför är det viktigt att all service når dem lätt så man inte ska känna sig utanför
"4. Som handikapp o. riksdagskandidat är är handikapp o. äldreomsorg frågorna ytterst viktigt för mig. Om jag blir invald lovar jag att alla handikappade o. personer med funktions nedsättning får en alla sina rättigheter så som, studier, arbete, hem o. trygg framtid o. att ingen handikapp ska känna sig utanför 

Christina Mickos, Svenska Folkpartiet, Nyland

1. Ja, Finlandssvenskar med funktionsnedsättning är en minoritet i minoriteten och behöver stöd för att övervaka rättigheterna.
2. Utgå från de individuella förutsättningarna och se styrkorna hos personen.
3. Kombination av statliga och privat finansiering.
4. Konsekvensbedömningar av beslut och planer. Flexibilitet i arbetslivet.

Stina Lindgård, Svenska Folkpartiet, Nylands

1. Det verkar vara ett bra förslag och kan tänka mig att stöda det.
2. Vi får tillsätta en kommitté eller arbetsgrupp med medlemmar också med företrädare för dessa grupper, som tillsammans utarbetar konkreta förslag till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.
3. Dels genom statligt stöd, RAY. Sedan kan man utreda vilka andra kanaler som kan användas.
4. Jag vill ha en arbetsgrupp som gör upp en strategi för hur man konkret kan göra vardagen bättre för funktionshindrade.

Satakunda

Sari Vuorela, Centern, Satakunda

1. Ja säger "ja" men försiktigt - det beror på kostnaderna. Om vi t.ex. har en svenskspråkig person med funktionsnedsättning i någon kommun, så är det ganska dyrt att upphålla servicen på svenska. Men om vi talar om städerna med svenskspråkig samhälle, så är det enkelt att säga "ja".
2. Det kan handlas liksom i grundskolan - vi gör personligt program vad som man kan göra. Kortare arbetstid t.ex., och uppgifter man kan handla. Det kräver mer från arbetsgivaren också, och med det kan staten betala ersättning.
3. Stödsorganisationerna (t.ex. RAY) är viktiga, också kunde vi ta pengar från pensionbolagen
4. Vi måste ta hand om det hela landet, varken vi bor i städerna eller i landsbygd. Anhörigvården måste betalas från Folkpensionsanstalten; då är det jämställd för alla. Stadsplaneringen måste akta de personer, som har funktionsnedsättning såväl som all kommunal byggnadsvärksamheten

Uleåborg

Maire i. Korhonen, Svenska Folkpartiet, Uleåborg

1. Jag stöder detta krav. Personer med funktionsnedsättning har tillräckligt många hinder i vårt samhälle så de behöver inte flera nya.
2. I sysselsättningslagen inget extra moment för funktionshindrade. Ändå behandlas de inte lika i form av sysselsättningskurser eller studier. Det är klart att det kostar lite mera, men grundlagen säger att alla bör behandlas lika - i lagen finns inga specialklausuler gällande extra kostnader för att åstadkomma denna jämlikhet.
3. Detta måste ske via öronmärkta budgetmedel. En liten ksommun bör få extra öronmärkt bidrag för detta. Det är inte rättvist att fösa ihop alla funktionshindrade till ett ställe, utan alla bör få bo hemma.
4. Jag kommer att lobba och påverka för denna viktiga sak i god tid före valet i de olika kommunerna. När jag blir invald börjar jag genast jobba för saken i alla sammanhang och förklarar i detta sammanhang vad nuvarande situation innebär för funktionshindrade. I min släkt finns många äldra synskadade på grund av att näthinnan förtvinar med åldern. Saken är alltså extra aktuell för mig.

Tiina Fredriksson, Svenska Folkpartiet, Uleåborg

1. Jämlika service på eget modersmål är en människorättighet!
2. T.ex. med de samma åtgärderna som redan används för sysselsättning av ungdomar. Arbetssedlar, företagsstöd och positiv marknadsföring för de företag som tar del i den gemensamma saken.
3. En åtgärd som inte används tillräckligt med är idéelt arbete som borde vara obligatoriskt i alla skolor. Den tredje sektorn spelar också en viktig roll för de service samhället inte klarar av.
4. Sysselsättningsfrämjande åtgärder som t.ex. arbetssedlar, företagsstöd och positiv marknadsföring för de företagen som tar del i att göra Finland mer jämlikt i den här frågan.

Vasa

Rurik Ahlberg, Svenska Folkpartiet, Vasa

1. Det är självklart att det behövs en svensk koordinator och faktiskt mycket mer därtill. Det är mycket oroande att vårdreformen skulle innebära att Kårkulla skulle läggas ner. Ifall jag blir vald skulle jag arbeta för att både en koordinator och för ett fortsatt Kårkulla.
2. Jag har i tiderna varit med om att initiera skapandet av s.k. sociala företag. Jag tycker fortfarande att man bör utnyttja de möjligheter de ger bättre. Ytterligare behöver vi olika verkstäder för personer med särskilda behov liksom stöd som gör det lättare för arbetsgivare att anställa dessa personer.
3. I främsta hand handlar det om RAY:s finansiering.
4. Jag tycker att det ofta fallerar på att trottoarer och trösklar är för höga liksom att det inte finns ramper för rullstolsbundna. Jag skulle arbeta för att all planering skulle genomsyras av att man tar i beaktande funktionshindrade så att de inte stöter på sådana hinder!

Peter Östman, Kristdemokraterna, Vasa

1. Jo. Eftersom det gäller en minoritet bland minoriteten blir det än viktigare att intressebevakningen sköts koordinerat
2. Det behövs framförallt en attidtydförändring. Staten bör också gå in för att stöda och motivera företag att anställa mänskor med olika typer av funktionsnedsättningar.
3. Eftersom staten inte har resurser att sköta det som handikapporganisationerna idag har ansvar för är det viktigt att stat och kommun stöder och samarbetar med tredje sektorn
4. Minimimålet bör vara att kommunerna ser till att de handikappades rättigheter uppfylls i den kommunala basservicen.

Jeanette Ljungars, Kristdemokraterna, Vasa

1. absolut. jag stöder alla svaga, utsatta i vårt samhälle och deras lika rätt till livskvalitet. Jag förespråkar ett utökat samarbete överallt mellan offentliga sektorn, tredje sektorn och privata sektorn.
2. dels genom stöd till företagare som anställer personer med funktionsnedsättning, exempelvis betalda lönebikostnader. För de som vill starta eget bör tröskeln och byråkratin vara mycket lägre och flexibilitet både på arbetsmarknaden och privata marknaden borde vara bättre, såtillvida att du kan ta emot deltid utan att genast gå misste om alla dina bidrag. Kommuner kunde tillsammans med ideella föreningar och andra starta olika "verkstäder"
3. ett ökat gemensamt ansvar för stat, kommuner och andra bidrgasgivare
4. stöd till företagare som anställer funktionshindrade, om inte det görs frivilligt kan det krävas

Anna Bertills, Svenska Folkpartiet, Vasa

1. Jag tycker att det är självklart att det skulle finnas en central koordinerande punkt och ser det som positivt om man kommer överens om en egen koordinator som skapar samverkan och trygghet.
2. På samma sätt som andra som hamnar utanför systemet med arbete och studier så är handledning det allra viktigaste - handledning in i studievärlden eller arbetsvärlden. Samtliga sektorer både inom det privata och det offentliga kunde bli mera öppna för att sysselsätta på eget bevåg. Jag tror på riktigt att det för de flesta handlar om att man vill göra mer utöver bidraget - ett sammanhang skapar större och starkare självkänsla. Därför är arbetsmarknadens roll så viktig.
3. Nej delvis inte. Men det svåra är säker även här gränsdragningen.
4. Funktionshindrade har många gånger sämre villkor - jag skulle gå ut med att förbättra förankringen på arbetsmarknaden via studier och handledning - individuell sådan och där insatserna skulle riktas mycket mot andra stadiet och tredje stadiets utbildningsmöjligheter och flexibilitet.

May-Gret Axell, Kristdemokraterna, Vasa

1. Det verkar att vara en nödvändig åtgärd; de handikappade skall inte falla emellan, modersmålet är så viktigt!
2. En attitydförändring bland arbetsgivarna bör öppna upp för anställning ( även deltid) av arbetare med funktionsnedsättning.
3. Offentliga medel måste sättas till och medel från RAY och liknande bör utnyttjas.
4. "Ingen skall behöva bli sittande hemma pga funktionshinder! Frivilligarbetare bör uppmuntras till att ställa upp med väntjänster. Ersättning för dylikt bör fås.

Wivan Nygård-Fagerudd, Svenska Folkpartiet, Vasa

1. Ja. En nationell koordinator för svenskspråkiga funktionshindrade behövs. Svensk handikappservkce måste ges förutsättningar att utvecklas på samma sätt som den finska, och allt i Sote-reformen vägas med språklagen i hand. Koordinatorn ska ansvara för koordineringen och bevakningen av vården för personer med funktionshinder - alltså långt fungera som ett SOTE-distrikt. På koordinatorns bord ska också pusslet med offentlig vård, tredje sektorn och privat vård finnas.
2. I dag diskrimineras personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Jag anser att positiv särbehandling är absolut nödvändig.
3. Vi får inte kompromissa när det gäller att det är samhällets hederssak att trygga den här servicen. Handikapporganisationernas roll som intressebevakare blir allt viktigare, likaså den redan i dag mycket professionella verksamhet handikapporganisationerna har, där de ofta går i täten för att pröva nya modeller för tjänster och stödformer. Vad finansieringen beträffar se svaret på fråga nr 8.
4. Min ambition är se till att en ratificiering av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tas med följande regeringsprogram. Genom det skulle regeringen också förbinda sig att både se över helheten och identifiera bristerna, samt anslå de medel som behövs. 

Peter Sjökvist, Socialdemokraterna, Vasa

1. Ja, när/om vårdområdena förändras skulle en "nationell koordinator" vara en viktig sak för att trygga den svenska servicen.
2. Ny teknologi bör användas för att människor med funktionshinder/nedsättningar ska kunna mobiliseras på ett effektivare sätt.
3. Jag anser att det är samhällets ansvar att värna/ta hand om utsatta grupper.
4. Arbeta för att begreppet funktionshinder ska ha en innebörd som speglar ett samspel mellan individen och samhället.

Steven Frostdahl, Socialdemokraterna, Vasa

1. Förslaget om att skapa en nationell koordinator tycker jag är en mycket god idé-.
2. Jag tror att det finns möjligheter att utveckla systemet med praktikantplatser och att se till att företag kan få hjälp för att anpassa sig för at ta emot människor med funktionsnedsättning, eventuellt med sänkta arbetsgivarersättningar eller med en direkt kostnadsersättning. Arbetshandledning och stödpersoner som kan hjälpa till vid ett inträde i arbetslivet fyller en viktig funktion.
3. Jag ser det som oundvikligt att staten tar ett aktivt ansvar för att trygga tillgången på olika tjänster för äldre medborgare.
4. Kommunerna bör kunna upprätta program för hur de ska förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Sedan ska de också kunna följa upp resultaten. 

Allan Saloranta, Vänsterförbundet, Vasa

1. Grundlagen förutseter i 2 kap. 6§ likvärdi service för alla oberoende av modersmål.o.s.v
2. "Det finns olika slags sysselsätnings bidrag åt arbetsgivarna som man kan använda tex. löne bidrag, arbets coachen stöd till arbetsgivaren, Arbetsförhållandens, organiserings stöd. Det finns mera på reumas sidor och fösäkringsbolagen har olika stöd former."
3. I förstahand av staten vi betalar skatt så att vi får sociala tjänster, så har vi RAY, egna insamlingar. 
4. "Meningsfull sysselsättning tillräckliga inkomster, överkomligt boende, Högkvalitativa vård och omsorg för alla, Beskattning rättvis"

Patrik Hellström, Kristdemokraterna, Vasa

1. Samhället ska alltid erbjuda en jämlik service för alla på var och ens modersmål. Det är en mänsklig rättighet. Om en nationell koordinator behövs för att garantera den grundrättigheten kan jag tänka mig understödja en sådan tanke.
2. Genom att arbeta för en smidig arbetsprövning. I många fall behöver det finnas flexibla arrangemang där personen i fråga får pröva sig fram på arbetsmarknaden med hjälp av god handledning.
3. I första hand ska kommunerna erbjuda den servicen som varje medborgare behöver. Redan nu har vi många lagar som reglerar de handikappades situation. Vi behöver upprätthålla god kommunal handikappservice.
4. Jag vill föra en politik som betonar alla människors lika värde. Jag skulle gärna arbeta för ett ökat stöd till ombyggnationer av gamla byggnader som  inte är handikappanpassade.

Christoffer Ingo, Svenska Folkpartiet, Vasa

1. Det gör jag. Den svenska servicen måste tryggas och detta kan vara ett sådant vis.
2. Genom jobb, det finns massor med jobb funktionsnedsatta kan göra. Jag tror på en modell där företagaren får en del av lönen subventionerad. Beroende på vilken funktionsnedsättning som är aktuell.
3. Hur kan jag inte svara på. ATT den behöver få finansiering är solklart. Och ett alternativ är direkt ut statskassan.
4. Jag vill jobba för att funktionshindrade fortsättningsvis skall vara berättigade till färdtjänst.

Åland

Kent Eriksson, Liberalerna på Åland, Landskapet Ålands valkrets

1. Jag stöder alla förslag som handlar om att säkerställa att man i Finland skall få service inom alla enheter på båda nationalspråk. I synnerhet inom vård och specialomsorg är det extremt viktigt att man får service på sitt modersmål om man så önskar.
2. Jag håller med om att detta är ett problem. Det är viktigt att sätta människan i fokus. Jag tror att samhället och organisationer som företräder funktionshindrade behöver ha en öppen dialog om hur det här arbetet ska utvecklas.
3. Jag anser att samhället måste prioritera människan.
4. "Jag vill värna om svenska språket i Finland. Jag anser därför att all vård ska gå att få på båda nationalspråk. Jag anser att jämlikhet är en viktig fråga och att medel för det ska finnas. Jag tror på en öppen dialog och på förnuftiga politiker som ser till att säkerställa en jämlik vardag åt alla medborgare. "