Vad är en nationell koordinator?

Finlandssvenska handikapporganisationerna oroar sig för servicen i och med de planerade reformerna och ny lagstiftning. En nationell koordinerande verksamhet kan utgöra en garanti för goda och jämlika svenska tjänster i framtiden.

Handikapporganisationerna vill ha jämlika tjänster

Det sker stora förändringar i strukturerna av social- och hälsovården. Lagstiftningen inom handikappområdet förnyas och strukturerna ses över. Tillgången till svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning är i nuläget inte garanterade på jämlika grunder, varken i förhållande till den finskspråkiga befolkningen eller på basis av diagnos. Vårdreformens främsta målsättning är att tillgången till social- och hälsovårdstjänster ska erbjudas på jämlik grund i hela landet. Det här ska också gälla personer som har svenska som modersmål.

För att svenskspråkiga ska garanteras jämlik service föreslår vi att det grundas en nationell koordination av svenskspråkig verksamhet. De nuvarande tjänsterna behöver utvecklas, eftersom de är splittrade eller saknas och valfriheten är begränsad eller obefintlig.

Den nationella koordinerande verksamheten förverkligas som en svensk enhet.Den nationella koordinerande verksamheten skulle förslagsvis kunna fungera i samarbete med de andra tvåspråkiga social- och hälsovårdsområdena. En viktig uppgift skulle också vara att fungera som en knutpunkt för den svenskspråkiga offentliga sektorn, tredje sektorn och den privata sektorn. Den nationella koordinerande verksamheten skulle inte ansvara för serviceproduktionen utan dess ansvar skulle vara organisering och utveckling av tjänster på svenska. 

Varför behövs en nationell koordinerande verksamhet för svenskspråkiga?

  • Svensk service ska erbjudas utifrån behov och inte på basis av diagnos.
  • Förnyad handikapplagstiftning ska också beröra svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning. Den koordinerande verksamheten ska trygga de svenskspråkiga tjänsternas utveckling i Finland. Vi får inte bli utanför den övriga utvecklingen i landet. 
  • Den sakkunskap som redan finns bör samordnas, koordineras och övervakas.
  • Valfriheten ska utökas och servicen ska breddas i Svenskfinland.
  • En lösning som överensstämmer både med grundlagen och med Finlands åtaganden enligt FN:s funktionshinderkonvention.

Eftersom specialomsorgsdistrikten kommer att avvecklas i enlighet med den nationella utvecklingen, bör de resurser som finns i Kårkulla samkommun bevaras. Också det finlandssvenska kompetenscentrets (FSKC) kunskap bör bevaras och utvecklas i Svenskfinland. Kompetenscentret har möjlighet att utveckla sin verksamhet på en bredare bas så att den når alla handikappgrupper. 

Enligt WHO beräknar man att omkring 15 procent av den totala befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. I Svenskfinland betyder det att närmare 45 000 personer berörs av förändringarna. En nationell koordinerande verksamhet behövs i framtiden för att de svenskspråkiga garanteras jämlika tjänster i förhållande till de finskspråkiga i Finland.