4 Rehabilitering när synen försvagas

I detta kapitel:

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »

4 Rehabilitering när synen försvagas

4.1 Vad är rehabilitering?

Rehabilitering syftar till att förbättra eller upprätthålla klienternas funktions- och arbetsförmåga och att ge stöd så att de klarar sig i livet så självständigt som möjligt. Rehabilitering ordnas på rehabiliteringsinrättningar eller på hemorten. Rehabilitering för synskadade ordnas i Iiris-centret i Östra Centrum i Helsingfors, i Kyyhkylä i S:t Michel och i Meri-Karina i Åbo. På hemorten ger rehabiliteringshandledarna vid centralsjukhusen rehabiliteringstjänster såsom hjälpmedel och handledning i hur man använder dem (se kapitel 18, Centralsjukhusens telefonväxel). Rehabiliteringskurser på svenska ordnas årligen i samarbete med FPA, mera information om svenskspråkiga kurser ger FSS rehabiliteringsrådgivare, se kapitel 16 för kontaktuppgifter. 

På Iiris Rehabilitering som upprätthålls av Synskadades förbund söker klienter och sakkunniga tillsammans lösningar på de problem försämrad syn medför. Den som rehabiliteras får handledning och uppmuntran i att använda sinnen som kan ersätta synförmågan. Under rehabiliteringsperioden kartlägger man frågor som anknyter till studier, arbete och utkomst och både de synskadade klienterna och deras anhöriga får stöd i den förändrade livssituationen. Rehabiliteringsrådgivarna hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade erbjuder samma tjänster på svenska, som hem- eller kanslibesök.

Hurdan rehabilitering tillhandahåller Iiris-centret?

Iiris Rehabilitering ordnar rehabilitering för synskadade och personer med synproblem i olika livssituationer. Rehabiliteringen inbegriper en bred palett av olika övningar i praktiska färdigheter, diskussioner i grupp kring olika teman och individuella träffar med sakkunniga. Rehabiliteringen omfattar både individuellt program och program i grupp.

Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning ingår i den yrkesinriktade rehabiliteringen som riktar sig till synskadade eller personer med synproblem i arbetsför ålder med väsentligt försämrad arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Målet för rehabiliteringsutredningen är att ge stöd så att personen i fråga kan fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet. Målet med rehabiliteringen är att bygga upp en yrkesinriktad rehabiliteringsplan.

Individuell rehabilitering ordnas både som krävande medicinsk rehabilitering och som rehabilitering enligt prövning. Innehållet i den individuella rehabiliteringen planeras utifrån den enskilda personens behov och den genomförs av en multidisciplinär arbetsgrupp. Målet är att stärka personens förutsättningar att klara sig självständigt i vardagen.

Anpassningsträningskurser går ut på att förbättra den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan och att informera om de utmaningar som nedsatt syn medför. Kursen är en rehabiliteringsperiod på fem dagar som sker i grupp.

Rehabiliteringskurser syftar till att mångsidigt främja funktionsförmågan och anpassningen till en förändrad livssituation. Kursen är en årslång process som består av tre femdagarsperioder. Rehabiliteringen sker i huvudsak i grupp.

Rehabiliteringen för barn och unga riktar sig till synskadade barn under 16 år och till synskadade ungdomar. Syftet med rehabiliteringen är att främja barnets sociala funktionsförmåga och att minska skillnaden i funktionsförmåga mellan seende och synskadade barn. Ungdomsrehabiliteringens mål är att stödja och stärka de ungas förmåga till självständigt liv. Anpassningsträningen för synskadade barn och deras anhöriga är femdagarskurser som försiggår i grupp. Förutom kurserna har barnfamiljer även möjlighet att söka sig till individuell rehabilitering.

4.2 Ansökan om rehabilitering

Man kan ansöka om rehabilitering via centralsjukhuset, primärhälsovården, privat ögonläkare eller företagsläkare. Läkaren skriver det utlåtande som ska bifogas till rehabiliteringsansökan. Ansökan om rehabilitering för barn sker i allmänhet via centralsjukhuset.

Den som funderar på rehabilitering kan kontakta rehabiliteringshandledaren för synskadade vid centralsjukhuset i det egna distriktet. Handledaren informerar om olika möjligheter och kurser och kartlägger klientens rehabiliteringsbehov och utarbetar en rehabiliteringsplan.

Förutom klienten, den behandlande läkaren och övriga sakkunniga, kan även klientens anhöriga delta i utarbetandet av rehabiliteringsplanen. I planen antecknas klientens aktuella situation, målet för rehabiliteringen och med hurdan rehabilitering målen kan nås. Till ansökan ska antingen en rehabiliteringsplan, ett B-utlåtande av läkare eller någon annan medicinsk utredning bifogas. Rehabiliteringsplanen kan ingå i B-läkarutlåtandet.

Man ansöker om rehabilitering genom att fylla i en ansökan och lämna in den till den som bekostar rehabiliteringen (exempelvis FPA, försäkringsbolaget, social- och hälsovården eller arbetsförvaltningen). Ansökningsblanketter får man till exempel hos FPA på adressen www.fpa.fi/rehabiliterings-och-anpassningskurser_ansokan. Individuell handledning i punktskrift eller mobilitet ansöks hos kommunens socialväsende.

Rehabiliteringshandledarna vid centralsjukhusen bistår med att fylla i ansökan. Hjälp med ansökan ger också FSS och SCF. När man söker till rehabilitering är det viktigt att man funderar på sitt behov av rehabilitering och vad man vill uppnå med rehabiliteringen och anteckna det som grund för ansökan. I vissa anpassningstränings- och familjerehabiliteringsperioder får anhöriga delta. I ansökan ska man då meddela behovet av att en anhörig deltar och uppge den anhörigas personuppgifter.

Se också kapitel 9.1 om Anpassningar i arbetet och yrkesinriktad rehabilitering.

Ytterligare information ger:

4.3 Utkomsten under rehabiliteringstiden

4.3.1 FPA:s rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenningen tryggar utkomsten under rehabiliteringstiden och kan sökas hos FPA. Om rehabiliteringen bekostas av arbetspensionsanstalten eller försäkringsbolaget, ska penningen i första hand sökas hos betalaren.

Rehabiliteringspenningen är en inkomstrelaterad beskattningsbar inkomst som i allmänhet räknas ut på samma sätt som sjukdagpenningen. Den rehabiliteringspenning som betalas ut under tiden för yrkesinriktad rehabilitering är större än sjukdagpenningen.

Du kan beviljas partiell rehabiliteringspenning om din arbetstid har förkortats med minst 40 % på grund av rehabilitering. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska tillsammans bedöma om det är möjligt att arbeta under rehabiliteringsdagarna. En företagare bedömer det själv.

Självrisktiden, alltså den tid för vilken rehabiliteringspenning inte betalas ut, är i allmänhet 10 vardagar. Är rehabiliteringen mycket kort är självrisktiden bara en dag. Självrisktiden uteblir om personen i fråga just före sin rehabilitering har erhållit sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmån. Rehabiliteringspenning kan även beviljas anhöriga som deltar i anpassningsträning eller familjerehabilitering. För föräldrar som deltar i sina barns rehabilitering ingår ingen självrisktid i rehabiliteringspenningen.

I vissa fall lönar det sig att ansöka om rehabiliteringspenningen på förhand. Retroaktivt kan den ansökas i högst fyra månader. Rehabiliteringspenning kan ansökas på nätet på adressen www.fpa.fi/rehabiliteringspenning_ansokan eller genom att på annat sätt hos FPA-byrån lämna in ansökningsblankett KU112 och de bilagor som krävs.

4.3.2 Rehabiliteringspenning för unga i åldern 16-19 år

Rehabiliteringspenning för ungdomar kan betalas ut till ungdomar i åldern 16-19 år med funktionsnedsättning. För att penningen ska beviljas förutsätts det att funktionsnedsättningen väsentligt försämrar den ungas möjligheter att välja yrke och arbete. Dessutom måste den unga vara i behov av särskilda stödåtgärder i studierna, såsom personlig assistans beviljad av kommunen eller hjälpmedel beviljade för studierna av FPA som yrkesinriktad rehabilitering.

Studierna ska vara inriktade på arbetslivet. Arbetet behöver inte vara ett heldagsarbete, huvudsaken är att man med hjälp av arbetet har möjlighet till extra inkomster. Rehabiliteringspenning för ungdomar betalas inte, om syftet med studierna endast är att lära sig vardagliga färdigheter.

Till ansökan ska bifogas en personlig studie- och rehabiliteringsplan. Planen görs upp av kommunen tillsammans med den unga, vårdnadshavaren och vid behov andra sakkunniga (till exempel med undervisnings- och handledningscentret Onerva vid Valteri eller med rehabiliteringshandledarna vid centralsjukhusen). Planen ska innehålla en bedömning av målen med studierna, hur funktionsnedsättningen inverkar på möjligheterna att arbeta och studera och planer för hur det är tänkt att studierna ska genomföras och vilka stödåtgärder som behövs. Ett B-läkarutlåtande ska bifogas.

Rehabiliteringspenning för ungdomar kan beviljas studerande unga när de fyllt 16 år, det gäller också grundskoleelever. Unga som studerar efter att ha fyllt 20 år kan beviljas rehabiliteringspenning tills de har slutfört de pågående studierna (studietiden enligt examenskraven). Rehabiliteringspenning för unga betalas ut också under ledigheter som ingår i studierna. Rehabiliteringspenningen kan beviljas retroaktivt för högst fyra månader.

Rehabiliteringspenning för unga ansöks i e-tjänsten  www.fpa.fi/rehabiliteringspenning_ansokan eller genom att hos FPA-byrån lämna in ansökningsblankett KU111r, en personlig studie- och rehabiliteringsplan, läkarutlåtande B och andra eventuella bilagor.

Mera information ger den utbildningspolitiska planeraren vid Synskadades förbund, tfn 09 3960 4574. För rådgivning på svenska kan du kontakta FSS rehabiliteringsrådgivare, kanslinummmer 09 6962 300, eller se närmare kontaktuppgifter i kapitel 16.

4.3.3 Rehabiliteringspenning från arbetspensionsanstalterna

Arbetspensionsanstalterna betalar rehabiliteringspenning för en period av aktiv yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenningens belopp är lika stort som den sökandes beräknade invalidpension ökad med 33 procent. Partiell rehabiliteringspenning (50 % av rehabiliteringspenningen) kan betalas ut till en person som delvis fortsätter förvärvsarbeta parallellt med den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Rehabiliteringstillägg betalas för rehabiliteringstiden ut till personer som är på invalidpension eller får rehabiliteringsstöd. Tillägget är 33 procent av den löpande arbetspensionens belopp. Om delinvalidpensionen för rehabiliteringstiden betalas till beloppet av full invalidpension, räknas rehabiliteringstillägget på beloppet av full pension.

Den som väntar på att få komma till rehabilitering kan för några månader beviljas ett behovsprövat rehabiliteringsbidrag, om klienten inte har några andra inkomster under väntetiden.

Hos arbetspensionsanstalten kan man ta reda på ersättningar för övriga kostnader i samband med rehabiliteringen, såsom rese- eller studiekostnader. Företagare och yrkesutövare kan beviljas näringsstöd i form av ett räntefritt lån eller ett lån med ränta under normal räntenivå.

4.3.4 FPA ersätter resor för rehabilitering

FPA ersätter resekostnader som orsakas av rehabilitering. Till ansökan ska kursprogrammet och ett deltagarintyg bifogas. Se kapitel 7.8.

FPA ersätter också resor till anpassningsträningskurser som ordnas av olika organisationer,

  1. om man söker sig till kursen med läkarremiss, där läkaren rekommenderar deltagande i kursen,
  2. om det i kursprogrammet ingår vård, undersökning eller handledning i hur man ger vård, som ges av läkare eller någon annan yrkesutbildad personal inom hälsovården som avses i sjukförsäkringslagen,
  3. om det till ansökan om reseersättning har bifogats kursprogrammet, ett deltagarintyg där kursarrangören anger på vilken läkares remiss anpassningsträningskursen grundade sig och en kopia av rehabiliteringsbeslutet.

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »