5 Lättare vardag

I detta kapitel:

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »

Tallrikar, koppar, skärbräden och textilier med färg är utmärkta hjälpmedel.  En rågbrödsskiva är lätt att urskilja på en vit tallrik  Häll mjölken i ett mörkt glas, kaffet i en ljus kopp.

5 Lättare vardag

God belysning och kontraster underlättar seendet. Har man nedsatt syn behöver man förutom förstorande hjälpmedel också en tydlig omgivning och bra belysning för att kunna utnyttja sin återstående syn. Uppfattningen om storleken och formen på utrymmen och om möbleringen bildas utifrån kontraster och färgskillnader som fås fram med bra belysning. Goda belysningsförhållanden gör det möjligt att utnyttja den kvarvarande synen effektivt. Mera information på finska, www.nkl.fi/koti.

5.1 Läs- och skrivhjälp

5.1.1 Synhjälpmedel

Förstoringsbehovet är alltid individuellt. Det finns förstoringsglas för olika ändamål. Exempelvis tv-glasögon kan göra det lättare att se på tv när glasögonen förstorar bilden och texten. Också ljudtextningen, som man får fram genom att ställa in holländska som televisionens första ljudspråk, gör det lättare att se på tv.

En liten kikare är lätt att ha med sig. Den gör det lättare att se till exempel vägskyltar och bussarnas nummertavlor.

Med elektroniskt förstoringsglas kan man reglera förstoringen, men också bakgrundsfärgen och textens färg. Förstoringseffekten är mångdubbel jämfört med vanliga förstoringsglas. I sortimentet finns det både bordsmodeller (läs-tv) och små, lätta portabla modeller.

Bordsmodellen är till hjälp när man skriver för hand eller gör något annat som kräver noggrannhet. Till vissa modeller kan man ansluta en läskamera och då kan man se materialet på en egen skärm förstorad till lämplig storlek. Detta underlättar särskilt för skolelever och studerande med synnedsättning.

Det lönar sig att ta reda på om det går att få förstoringsglas avgiftsfritt via centralsjukhuset. Närmare information om anskaffning av hjälpmedel finns i kapitel 6.

5.1.2 Tjänsten Luetus för tidningsläsning på finska

Synskadades förbund erbjuder i samarbete med tidningsförlagen tjänsten Luetus som gör det möjligt att läsa finskspråkiga tidningar på datorn och på mobila apparater. Man kan bli kund i tjänsten om man har en synnedsättning på minst 50 procent. Tjänsten Luetus finns än så länge enbart på finska.

Urvalet omfattar tiotals dagstidningar och tidskrifter samt olika guider såsom radio- och tv-program och läkemedelsinformation. Tjänsten ger också tillgång till tusentals e-böcker. De flesta taltidningar är avgiftsfria. Du kan se i Synskadades förbunds publikationsförteckning hur och med vilka apparater du kan lyssna på olika tidningar. Närmare information om taltidningstjänsterna får du hos Synskadades förbund eller dess distriktsföreningar.

Ansökningsblanketten till tjänsten finns bland annat på webbplatsen www.nkl.fi/luetus. Till ansökan ska bifogas ett läkarintyg över synnedsättningen.

5.1.3 Taltidningar

Du kan lyssna på finlandssvenska eller finska taltidningar med en lättanvänd Daisyspelare. Om du hellre lyssnar på taltidningar med datorn eller mobilapparat finns det flera alternativ för detta. De finlandssvenska taltidningarna är avgiftsbelagda, de flesta finska taltidningarna är avgiftsfria. På FSS webbsida www.fss.fi/sv/om-oss/taltidningar finns information om hur och med vilka apparater du kan lyssna på olika tidningar. Närmare information om taltidningstjänsterna får du av FSS rehabiliteringsrådgivare.

5.1.4 Ljudböcker från Celia

Alla med nedsatt läsförmåga runtom i Finland kan ansluta sig till Celias ljudbokstjänst. Du kan registrera dig hos den avgiftsfria e-tjänsten på kommunens eller stadens bibliotek. Till bokurvalet på Celia hör förutom talböcker också bland annat punktskriftsböcker och taktila böcker för barn med syn- och andra funktionsnedsättningar. Celia producerar också läroböcker för skolelever och studerande med synnedsättning.

5.1.5 Punktskrift

Punktskriften är ett system med upphöjda bokstäver som i grunden är lika överallt i världen.

Punktskriftsfärdighet är nödvändig för blinda och personer med svår synnedsättning, för man kan lära sig rättskrivning bara genom att läsa. Läs- och skrivkunnighet behöver man också för att kunna göra anteckningar och märka varor.

Punktskrift och upphöjda märkningar i offentliga rum gör det lättare för personer med synnedsättning att röra sig och uträtta ärenden. Ytterligare finner man punktskrift på läkemedelsförpackningar, bland annat läkemedlets namn och styrka.

Man kan studera punktskrift

  1. på Synskadades förbunds anpassningsträningskurser i Iiris Rehabilitering,
  2. på FSS punktskriftskurser som är fördelade på tre svårighetsnivåer,
  3. individuellt med en separat utsedd handledare; betalningsförbindelser för studier i punktskrift kan sökas hos kommunens handikapptjänster,
  4. 4en del distriktsföreningar har studiecirklar om punktskrift; närmare information fås hos föreningarna.

FSS och Synskadades förbund ordnar kurser i punktskrift också för seende. Vidare finns det till försäljning ett finskspråkigt materialpaket för självstudier i punktskrift för seende och svagsynta som heter Pistele menemään. Paketet kan beställas från Synskadades förbund. Närmare information om punktskriftsverksamheten ger FSS punktskriftsansvariga, tfn 044-712 3024 eller SCFs utbildningsplanerare, tfn 09 396 041.

5.1.6 Lästjänsten fungerar med frivilliga krafter

Synskadades förbunds lästjänst producerar med frivilliga krafter Daisy-inspelningar för synskadade kunder med sådant material som andra inte producerar. Kunderna kan lämna in material som de behöver för inläsning, såsom artiklar och bruksanvisningar. Man kan bli kund hos lästjänsten när ens synnedsättning är minst 50 procent. Tjänsten är avgiftsfri, bortsett från försändelsekostnaderna för det material som ska läsas in. Inläsningsbeställningar, tfn 09 3960 4681 må-fre kl. 10-14 eller lukupalvelu@nkl.fi.

5.2 Mobilitetshjälp

(Hälso- och sjukvårdslagen, social- och hälsovårdsministeriets förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, handikappservicelagen, förordningen om livsmedelshygienen i anmälda livsmedelslokaler)

Se färdtjänsten för personer med svår funktionsnedsättning kapitel 3.2.1.

5.2.1 Vita käppen som mobilitetshjälpmedel

Synskadade behöver handledning i mobilitetsfärdigheter för att lära sig använda den vita käppen effektivt och för att få mod att röra sig. Med hjälp av den vita käppen kan den synskadade observera höjdskillnader på den valda vägen, såsom trappor eller gropar, och att hitta trottoarens eller vägens gränser.

Käppens vita färg är en signal om synskada. Den vita käppen kan också fungera som stöd eller som promenadkäpp.

Vita käppar är avgiftsfria som hjälpmedel i den medicinska rehabiliteringen. Synskadade får dem antingen på centralsjukhuset eller hos hälsocentralen.

5.2.2 Handledning i mobilitetsfärdigheter

I handledningen får man träning i att använda den vita käppen och eventuella andra mobilitetsfrämjande hjälpmedel. Samtidigt bekantar man sig med omgivningen och lär sig identifiera detaljer som är till hjälp för att känna igen olika rutter. Handledning i mobilitetsfärdigheter ges på anpassningsträningskurser, läroinrättningar för synskadade och som individuell handledning i hemmiljö.

Handledning i mobilitetsfärdigheter söks hos centralsjukhusets rehabiliteringshandledare för synskadade eller hos kommunens handikappservice. Närmare uppgifter ger centralsjukhusens rehabiliteringshandledare (se kapitel 18), FSS rehabiliteringsrådgivare och Synskadades förbunds mobilitetshandledare.

5.2.3 Navigatorer och mobilappar som mobilitetsstöd

Lokaliseringstekniken hjälper synskadade att röra sig genom att den gör det lättare att hitta objekt och rutter. För att man ska kunna utnyttja lokaliseringstekniken som stöd för mobiliteten krävs det god och självständig rörelsefärdighet. Kartapplikationen som används med smarttelefoner meddelar genom tal var användaren befinner sig samt riktningen och avståndet till destinationen. Applikationen BlindSquare fungerar i iPhone och den ger avståndet och riktningen till objekt i näromgivningen eller till objekt användaren själv har sparat på mobilen. Trekker Breeze är en apparat som har tagits fram för synskadade för navigering och för att gestalta omgivningen.

5.2.4 Ledarhund

En ledarhund är ett medicinskt rehabiliteringshjälpmedel för blinda eller personer med svår synnedsättning som bekostas av centralsjukhuset. När ledarhunden jobbar bär den sele. För att samarbetet mellan den synskadade och hunden ska lyckas behöver hunden arbetsro. En ledarhund får tas med in i livsmedelsaffärer, kaféer, restauranger och på allmänna tillställningar. Närmare information ger centralsjukhusets rehabiliteringshandledare, se kapitel 18.

5.3 Datorer och telefoner

5.3.1 Datoranpassning för användare med svag syn

För personer med svag syn räcker det ofta med att justera datorskärmens färger och fonter och musinställningarna efter synsituationen. Ibland får man hjälp också av en litet större skärm än standardstorleken. Med skärmstativet kan man också justera avståndet till skärmen, skärmhöjden och skärmens lutningsvinkel så att arbetsställningen fortfarande är bra. Räcker det inte med att justera inställningarna behövs det ett förstorings- eller skärmläsningsprogram till hjälp.

5.3.2 Förstoringsegenskaper och förstoringsprogram i datorer

Förstoringsglaset för Windowsmiljö och förstoringsegenskapen i Appledatorernas operativsystem erbjuder förstoringsfunktioner på grundnivå. Dessutom ingår det i vissa applikationer för datormus också förstoringsfunktioner. Dessa lösningar passar inte alla som har svag syn eller för mera krävande bruk. Mera avancerade förstoringsprogram säljs av hjälpmedelsleverantörerna. En del förstoringsprogram har också talsyntes, dock inte lika omfattande som i skärmläsningsprogram.

5.3.3 Skärmläsningsprogram för datorer och talsyntes

En talsyntes omvandlar texten på skärmen till en maskinröst, dvs. till syntetiskt tal. Skärmläsare är ett program till datorn som tolkar texten på datorrutan och förmedlar den vidare till talsyntesen eller punktdisplayen. Se kapitel 5.3.4.

Skärmläsare kan vid behov upprepa ett tecken eller ett ord när man skriver. Den färdiga texten blir uppläst en rad, en mening eller ett stycke åt gången eller hela texten automatiskt.

Det finns både avgiftsfria och avgiftsbelagda talsynteser och skärmläsare på olika språk. Det mest kända avgiftsfria skärmläsningsprogrammet för Windowsmiljö är NVDA, vars version kan laddas ned på adressen www.nvaccess.org. Med NVDA-programmet kommer det också en avgiftsfri eSpeak-talsyntes. Apples Mac OS-miljön innehåller ett VoiceOver-skärmläsningsprogram och en talsyntes.

5.3.4 Tilläggsapparatur för datorer

Med hjälp av en skanner och ett textidentifieringsprogram kan man omvandla tryckt text i elektronisk form. Den skannade texten kan läsas och bearbetas med ett textbehandlingsprogram. Handskriven text går inte att omvandla till talad text.

En punktdisplay är tilläggsutrustning till datorn eller mobila apparater där man i punktskrift kan läsa innehållet på skärmen från displayraden. Punktdisplayen styrs med dess egna tangenter eller via datorns tangentbord. En del punktdisplayer har också ett tangentbord med punktskrift för att producera text.

Med en punktskrivare kan man i punktskrift skriva ut text som skrivits med ett textbehandlingsprogram.

5.3.5 Synnedsättning och mobila apparater

Nya mobiltelefoner och surfplattor, alltså mobila apparater, har i allmänhet pekskärm.

Det gemensamma operativsystemet iOS för mobila Apple-apparater (iPhone, iPad och vissa iPod Touch) har en förstoringsegenskap och ett VoiceOver-skärmläsningsprogram med tillhörande maskinröster. Också apparater med operativsystemet Android (bland annat Samsung Galaxys telefoner och surfplattor) har en avgiftsfri förstoringsegenskap, skärmläsningsprogrammet TalkBack och maskinröst.

Förstoringsegenskapen inverkar inte på apparatens styrande pekgester, däremot är pekgesterna med skärmläsningsprogram litet olika.

Ett separat tangentbord gör det lättare att skriva på mobila apparater. Också trådlösa hörlurar ger mera frihet när man använder apparaten. En del punktdisplayer kan anslutas till Apples mobila apparater och till Androidapparater.

Det finns ett flertal avgiftsfria och avgiftsbelagda mobilapplikationer på marknaden som har tagits fram för personer med synnedsättning och som till exempel ger stöd för självständig mobilitet, som omvandlar tryckt text till tal och som spelar upp ljud- och e-böcker.

5.3.6 Handledning och stöd för dator- och kommunikationsteknik

Den myndighet som beviljar ett hjälpmedel har också ansvaret för att ordna användningshandledning, se kapitel 5. FSS adb-handledning riktar sig till FSS medlemmar. Handledningen tillhandahåller individuell handledning i dator- och kommunikationsteknik på SynVillan, på kundens arbetsplats, studieplats eller hemma hos kunden. Synskadades förbunds adb-handledning tillhandahåller samma service på finska.

FSS har i samarbete med distriktsföreningarna informationsstödstjänster som ger handledning i informations- och kommunikationsteknik i mindre grupper och som individuellt närstöd. Inom distriktens verksamhetsområden ordnas också presentationer av apparatur och tjänster.

Närmare information om användning och anskaffning av informations- och kommunikationsteknik för synskadade får medlemmar i FSS av IT-ansvarspersonen, tfn 050 462 6283. Kontaktuppgifterna till informationsstödstjänsterna på finska finns på adressen www.nkl.fi/tietotuki.

Kartläggning av adb-hjälpmedel se kapitel 4.1.

5.3.7 Nummerupplysningen 118

En person med en synnedsättning på minst 50 procent har rätt att använda nummerupplysningen 118 till ett skäligt pris (0,67 €/samtal). Man kan anmäla sig till tjänsten hos Synskadades förbunds organisationstjänster, tfn 09 3960 4656 (ti–to kl. 9–15) eller via FSS rehabiliteringsrådgivare och ska då uppge sitt namn och det telefonnummer som tjänsten ska användas från. Personer som inte hör till FSS eller Synskadades förbund ska lämna in ett intyg från ögonläkare där nedsättningsgraden anges till SCF:s organisationstjänst.

5.4 Frivillighjälp

Det finns också frivillighjälp att få till exempel för läsning, att uträtta ärenden, utemotion och hobbyn.

Frivillighjälp tillhandahålls av församlingar, föreningar och organisationer, exempelvis av Röda Korset, Marthorna, HelsingforsMission, 4H, Lions och SAMS 4BT. Tillgången varierar ortvis.

Den som vill vara frivillig kan också själv erbjuda sina insatser till frivilligverksamheten. Närmare uppgifter ger distriktsföreningar och församlingarna, kommunernas socialväsen och andra organisationer.

5.5 Kamratstöd

Om en synskadad vill ha något trevligt att göra i vardagen och vill stödja någon annan med funktionsnedsättning finns det många former av kamratstöd som distriktsföreningarna kan erbjuda. Man kan till exempel gå med i styrelsen, ordna program, fungera som kontaktperson eller helt enkelt delta i verksamheten. Mera information får man från föreningen i sitt eget distrikt.

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »