7 Ekonomiska stöd

I detta kapitel:

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »

7 Ekonomiska stöd

7.1 Handikappbidrag för barn

(Lag om handikappförmåner 570/2007)

FPA kan bevilja handikappbidrag för barn under 16 år som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning behöver sådan vård, omvårdnad och rehabilitering i minst sex månader som innebär större belastning och bundenhet än vad som är vanligt jämfört med friska barn i samma ålder. Bidraget beviljas inte enbart på basis av kostnader.

Bidraget kan beviljas för viss tid eller tills barnet fyller 16 år. FPA avgör ärendet enligt hur mycket belastning och bundenhet vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet innebär för familjen utöver det normala. Särskilda kostnader kan höja bidraget med grundbelopp till ett bidrag med ett förhöjt belopp. (Se kapitel 7.4).

Stödbeloppen för år 2017

  • Bidraget med grundbelopp 92,14 €/mån beviljas om vården och rehabiliteringen av barnet medför belastning och bundenhet minst varje vecka.
  • Bidraget med förhöjt belopp 215 €/mån beviljas om vården och rehabiliteringen av barnet är krävande eller upptar avsevärd varje dag.
  • Bidraget med högsta belopp 416,91 €/mån beviljas om vården och rehabiliteringen av barnet är så krävande att den belastar och binder familjen dygnet runt.

Barn med svår synhörselskada och dövblinda barn samt blinda barn under fyra år har rätt till bidraget med högsta belopp.

Handikappbidraget för personer under 16 år söks hos FPA. Till ansökan bifogas ett C-läkarutlåtande. När man ansöker om en förhöjning av bidraget ska ett nytt läkarintyg bifogas till ansökan eller någon annan utredning av vilken grunderna för ansökan om förhöjning framgår. Handikappbidraget är inte beroende av föräldrarnas eller barnets inkomster eller förmögenhet. Om barnet för samma sjukdom eller funktionsnedsättning får vårdbidrag eller mentillägg enligt olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet eller motsvarande förmån från ett annat land dras dessa summor av från handikappbidragets belopp. Andra förmåner och bidrag är inget hinder för att beviljas handikappbidrag. Bidraget kan betalas ut också för barn i institutionsvård. Handikappbidraget är skattefri inkomst.

7.2 Handikappbidrag för vuxna

(Lag om handikappförmåner)

Syftet med handikappbidraget för personer över 16 år är att stödja deras förmåga att klara av sitt dagliga liv, arbete och studier. Handikappbidraget är avsett som ekonomiskt stöd när sjukdom eller funktionsnedsättning medför olägenhet, hjälpbehov eller behov av handledning och tillsyn. Särskilda kostnader kan innebära förhöjt belopp (se kapitel 7.4).

För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts att den sökandes funktionsförmåga är nedsatt i minst ett års tid. Funktionsförmågan anses vara nedsatt om personen på grund av sin sjukdom eller skada har svårt att ta hand om sig själv, utföra nödvändigt hushållsarbete eller klara av att arbeta eller studera. Dessutom förutsätts det att den sökandens sjukdom, skada eller funktionsnedsättning orsakar olägenheter, behov av hjälp, handledning eller tillsyn.

Du kan inte få handikappbidrag om du har

  • full sjukpension/invalidpension enligt folkpensionslagen respektive arbetspensionslagarna, rehabiliteringsstöd, individuell förtidspension, ålderspension eller förtida ålderspension
  • garantipension
  • rehabiliteringsstöd eller motsvarande förmån från utlandet
  • fortlöpande olycksfallspension, livränta eller invalidpension på grundval av full arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, trafikförsäkringslagstiftningen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst.
  • sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när det gått ett år sedan trafikskadan uppkom.

Handikappbidrag kan beviljas retroaktivt för högst 6 månader. Bidraget kan också beviljas personer i institutionsvård. Det betalas i allmänhet ut endast till personer som omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Personer som flyttat till Finland från utlandet kan i regel beviljas handikappbidrag först efter att ha bott tre år i Finland. Att en person faktiskt är bosatt i Finland jämställs med att personen omfattas av den sociala tryggheten i Finland eller bor i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz.

Stödbeloppen för år 2017:

  • Bidraget med grundbelopp 92,14 €/mån beviljas om sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar väsentlig olägenhet. Behov av hjälp enbart i hushållssysslor och för uträttande av ärenden berättigar inte till bidrag.
  • Bidraget med förhöjt belopp 215 €/mån beviljas om sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar betydande olägenhet eller regelbundet varje vecka ett behov av hjälp i de personliga rutinerna, handledning och tillsyn av en annan person. Behov av hjälp enbart i hushållssysslor och för uträttande av ärenden berättigar inte till bidrag.
  • Bidraget med högsta belopp 416,91 €/mån beviljas personer med svår funktionsnedsättning som behöver mycket handledning och tillsyn eller dagligen mycket hjälp i de personliga rutinerna.

På ansökningsblanketten gäller det att så noggrant som möjligt ange behovet av hjälp och de särskilda kostnaderna. Som särskilda kostnader räknas till exempel sjukvårds- och läkemedelskostnader och kostnader för hemtjänst eller hemsjukvård (se kapitel 7.4). Tilläggsinformation om synskadades särskilda kostnader och hjälpbehov och hur dessa påvisas ger FSS rehabiliteringsrådgivare (se kapitel 16, kontaktuppgifter). 

Blinda har alltid rätt till handikappbidraget för personer över 16 år med högsta belopp. Som blind betraktas en person som saknar ledsyn och som på grund av synnedsättningen bara kan röra sig i en bekant miljö. Ledsyn saknas i regel då synförmågan är 0,04 eller mindre eller om synfältet har krympt till mindre än 10 grader åt alla håll, eller i motsvarande situationer.

Den som har lämnat sin egentliga invalidpension vilande kan utöver lönen beviljas ett handikappbidrag enligt det högsta beloppet, om personen innan pensionen lämnades vilande fick vårdbidrag för pensionstagare. Denna rättighet gäller inte blinda som får sjukpension från FPA enligt 12 § 4 mom. i folkpensionslagen erhåller FPA:s invalidpension. Utöver handikappbidraget enligt det högsta beloppet som betalas under den tid pensionen är vilande kan inte andra handikappbidrag eller vårdbidrag för pensionstagare betalas ut (se kapitel 8).

7.3 Vårdbidrag för pensionstagare

(Lag om handikappförmåner)

Med hjälp av vårdbidraget stöder FPA pensionstagare med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning för att de ska klara sig i vardagen och upprätthålla sin funktionsförmåga och för deras rehabilitering och vård. Vårdbidraget ersätter också delvis särskilda kostnader till följd av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Bidraget påverkas inte av pensionstagarens eller familjens inkomster eller egendom. Vårdbidrag kan också beviljas pensionstagare i institutionsvård. Vårdbidraget är skattefri inkomst.

Vårdbidrag för pensionstagare kan beviljas personer över 16 år som får

  • sjuk- respektive invalidpension eller rehabiliteringsstöd som folkpension eller arbetspension
  • ålderspension eller förtida ålderspension som folkpension eller arbetspension
  • fortlöpande olycksfallspension eller ersättning på grundval av full arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, trafikförsäkringslagstiftningen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst och lagen om olycksfall i militärtjänst
  • garantipension (se kapitel 8.6) eller
  • motsvarande förmåner från utlandet.

Vårdbidrag beviljas inte sökande som får delinvalidpension eller deltidspension, men då kan man vara berättigad till handikappbidrag för personer över 16 år.

Vårdbidrag kan beviljas pensionstagare som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har nedsatt funktionsförmåga i minst ett års tid och som därför behöver hjälp, handledning och tillsyn. Behov av hjälp enbart i hushållssysslor och för uträttande av ärenden berättigar inte till bidrag. Med nedsatt funktionsförmåga avses inte detsamma som nedsatt arbetsförmåga. Särskilda kostnader kan höja bidraget med grundbelopp till ett bidrag med ett förhöjt belopp (se kapitel 7.4.)

Nedsättningen i funktionsförmågan och behovet av hjälp bedöms med avseende på

  • personliga rutiner
  • hushållsarbete
  • uträttande av ärenden utanför hemmet
  • kommunikation
  • sociala färdigheter
  • kognitiva funktioner.

Det kan anses finnas ett behov av hjälp,

  • när en person är tvungen att klara sig utan hjälp, antingen med hjälpmedel eller med egen uthållighet
  • när rutinerna är mera tidskrävande än vanligt
  • när rutinerna medför säkerhetsrisker.

Vårdbidraget kan i allmänhet beviljas retroaktivt för högst 6 månader. Vårdbidraget måste alltid ansökas separat när handikappbidraget upphör.

Stödbeloppen för år 2017

  • Bidraget med grundbelopp 61,71 €/mån förutsätter att man behöver hjälp eller handledning och tillsyn minst varje vecka när det gäller aktiviteter i det dagliga livet. Enbart hjälpbehov i hushållssysslor och för uträttande av ärenden berättigar inte till vårdbidrag. 
  • Bidraget med förhöjt belopp 153,63 €/mån förutsätter att man dagligen behöver tidskrävande hjälp med ett flertal aktiviteter i det dagliga livet eller regelbundet och i betydande utsträckning behöver handledning och tillsyn.
  • Bidraget med högsta belopp 324,85 €/mån förutsätter att man har ett kontinuerligt behov av vård och tillsyn.

På ansökningsblanketten gäller det att så noggrant som möjligt ange behovet av hjälp och de särskilda kostnaderna. Tilläggsinformation om synskadades särskilda kostnader och hjälpbehov samt hur dessa påvisas ger FSS rehabiliteringsrådgivare (se kapitel 16, kontaktuppgifter).

Blinda är alltid berättigade till vårdbidraget för pensionstagare åtminstone till grundbelopp. Se kapitel 7.2 för definition av blindhet.

Till ansökan om vårdbidrag ska ett C-läkarutlåtande bifogas som är högst ett halvt år gammalt. Också ett B-läkarintyg kan räcka, om där ingår tillräckliga uppgifter för att avgöra ärendet.

7.4 Kostnadsrelaterad förhöjning av bidraget med grundbelopp

När förutsättningarna för bidrag med grundbelopp uppfylls och de särskilda kostnaderna kan bedömas stiga till minst det förhöjda beloppet för bidraget, kan bidraget beviljas till förhöjt belopp. Det är bra att vara beredd på att kunna verifiera de särskilda kostnaderna genom att föra bok och spara kvitton för alla utgifter som orsakas av synnedsättningen och långvarig sjukdom.

Som särskilda kostnader beaktas sådana behövliga, extra och fortlöpande kostnader som nedsatt funktionsförmåga orsakad av sjukdom eller skada medför, till den del personen själv svarar för kostnaderna.

Som särskilda kostnader kan beaktas kostnader för

  1. hemvård, stödservice och hemsjukvård
  2. vård och omsorg som uppkommer i samband med serviceboende eller stödboende
  3. institutionsvård eller sjukhusvård (inte avgifterna för långvarig institutionsvård)
  4. behandling som ges eller ordineras av läkare eller tandläkare
  5. rehabilitering ordinerad av läkare
  6. resor i samband med behandling och rehabilitering som hänför sig till punkterna 4 och 5
  7. läkemedel, kliniska näringspreparat och baskrämer som ordinerats för behandling av sjukdom.

7.5 Sjukdagpenning ersätter inkomstbortfall

(Sjukförsäkringslagen)

Sjukdagpenningen ersätter inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som varar mindre än ett år. FPA kan börja betala ut sjukdagpenning om arbetsoförmågan har pågått utan avbrott under självrisktiden som vanligen är tio vardagar. Om man får lön under sjukledigheten betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren.

Till ansökan ska bifogas ett läkarutlåtande. Sjukdagpenningens belopp beräknas vanligen enligt arbetsinkomsterna i beskattningen. Även den som inte har arbetsinkomster kan få sjukdagpenning. Du kan räkna ut sjukdagpenningens belopp på nätet www.fpa.fi/berakningar.

När sjukdagpenning har betalats ut för 90 vardagar krävs det ett utlåtande om arbetsförmågan från företagsläkaren. Utlåtandet ska man själv lämna in till FPA. I allmänhet betalas sjukdagpenning i högst 300 vardagar (ungefär ett år). Efter det kan den sökande ha rätt till invalidpension.

Syftet med partiell sjukdagpenning är att stödja en person som inte är arbetsför att stanna kvar i eller återgå till arbetslivet. Det är ett frivilligt arrangemang mellan arbetstagaren och arbetsgivaren att arbetstagaren återvänder till ett deltidsarbete. Arbetstiden måste minska med 40–60 % jämfört med tidigare och en företagares arbetsmängd med 40–60 %. Den partiella sjukdagpenningens belopp utgör hälften av sjukdagpenningen. Tilläggsinformation www.fpa.fi.

7.6 Specialvårdspenning på grund av deltagande i barns sjukhusvård

Specialvårdsdagpenning kan sökas hos FPA för den tid man deltar i sjukhusvård eller anknytande hemvård av sitt barn under 16 år. För att man ska få specialvårdspenning krävs det ett D-utlåtande av den läkare som behandlar barnet om hur svår sjukdomen är och om det är nödvändigt att en förälder deltar i vården. Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta ett inkomstbortfall till följd av att en förälder är förhindrad på heltid att utföra sitt arbete på grund av deltagande i vården av barnet och inte har arbetsinkomster för denna tid.

7.7 Ersättningar för läkemedelskostnader

(Sjukförsäkringslagen, lagen om elektroniska recept)

FPA kan ersätta kostnader för läkemedel som en läkare, tandläkare eller sjukskötare har förskrivit för behandling av sjukdomen. För att få ersättning från FPA krävs det att läkemedlet tas enligt doseringsanvisningarna. Läkemedel ersätts för högst tre månader åt gången. Närmare information om läkemedelsersättningar, www.fpa.fi/lakemedel.

I allmänhet får man ersättningen redan på apoteket när apoteket har kontrollerat ens rätt till ersättning från FPA:s tjänst för direktersättningsuppgifter. Det finns också sådana läkemedel på marknaden som inte berättigar till ersättning. Information om pris och ersättning för läkemedel och om sinsemellan utbytbara preparat finns på FPA:s tjänst Sök läkemedel www.fpa.fi/soktjanst-for-lakemedel.

För läkemedel som ersätts av FPA får man ersättningen enligt sjukförsäkringslagen när de sammanlagda läkemedelskostnaderna har överskridit initialsjälvrisken på 50 euro per kalenderår. Initialsjälvrisken kan uppfyllas redan av ett enda läkemedelsköp eller av flera olika läkemedelsköp.

När initialsjälvrisken har uppfyllts beräknas läkemedelsersättningen i procent av läkemedlets pris eller av det referenspris som fastställts för läkemedlet. Ersättningskategorierna är

  • grundersättning på 40 % av läkemedlets pris (de flesta läkemedel hör till denna grupp)
  • lägre specialersättning på 65 % av läkemedlets pris
  • högre specialersättning på 100 % med en självriskandel på 4,50 euro per läkemedel.

Rätt till specialersättning eller begränsad ersättning för ett läkemedel eller rätt till ersättning för ett kliniskt näringspreparat ska sökas hos FPA med ett B-läkarutlåtande. Rätt till ersättning kan beviljas om de medicinska villkoren uppfylls. Den sökande får då ett nytt FPA-kort med anteckning om ersättningsrätten och en eventuell tidsbegränsning. Specialersättning kan betalas för läkemedel som köps efter att B-läkarintyget har kommit in till FPA.

Kostnaderna för receptbelagda läkemedel har en årssjälvrisk, ett så kallat takbelopp, som år 2017 är 605,13 euro. När årssjälvrisken har uppfyllts betalar patienten 2,50 euro per läkemedel. Läkemedelsinköpen har en initialsjälvrisk på 50 euro. Detta gäller inte personer under 18 år. Läkemedel som sjukförsäkringen inte ersätter ingår inte i takbeloppet.

FPA följer inköpen av läkemedel på basis av uppgifter från apoteken. FPA informerar kunden när självrisken har uppfyllts.

Ett elektroniskt recept är en läkemedelsordination som en läkare skriver och undertecknar elektroniskt och sparar i en riksomfattande databas, ett receptcenter. På basis av uppgifterna i receptcentret kan vilket apotek som helst ge ut läkemedel. En myndig person kan läsa sina egna uppgifter i receptcentret på www.kanta.fi/sv/. Man loggar in till tjänsten med sina personliga nätbankskoder, med ett ID-chipkort eller med ett mobilcertifikat.

7.8 Självrisken för resor inom hälsovården

(Sjukförsäkringslagen)

Självrisken för resor till sjukvård eller rehabilitering år 2017 är 25 euro för en enkelresa. Den årliga självrisken för resor (det så kallade takbeloppet) är 300 euro. FPA följer den årliga självrisken.  Även nödvändiga resekostnader som är lägre än självrisken ackumulerar summan för det årliga takbeloppet, så det lönar sig att söka ersättning för alla resekostnader. Resekostnaderna kan vara patientens egna, en ledsagares eller familjemedlems. Familjemedlemmarnas resekostnader ska ha samband med patientens vård.

FPA kan ersätta resor inom den offentliga eller privata hälsovården, om kostnaderna för en enkelresa överstiger självrisken. Även resor för rehabilitering ersätts, om rehabiliteringen baserar sig på ett beslut om rehabilitering av FPA eller den offentliga hälsovården.

FPA betalar vanligen ersättning enligt förmånligaste färdsättet till närmaste läkare, undersöknings- eller vårdställe. Som närmaste vårdställe räknas vanligen huvudhälsocentralen på hem- eller vistelseorten eller närmaste universitetssjukhus. Om patienten i samband med ett läkarbesök också ska till apoteket, kan FPA ersätta de extra kostnaderna till närmaste apotek. En separat resa till apoteket enbart för att inhandla läkemedel ersätts dock inte.

För resor under 100 km med kollektivtrafik eller egen bil till en vårdenhet inom den offentliga hälsovården behöver vanligtvis inte kvitton eller någon utredning över behovet att använda egen bil bifogas. För resor över 100 km med taxi, egen bil eller med något annat särskilt färdmedel ska vårdinrättningens personal ge ett intyg över det särskilda behovet. För bruket av särskilda färdmedel kan hälsovården skriva ut ett intyg för en viss tid eller tills vidare. Intyget gäller för alla resor till enheter inom den offentliga hälsovården. Ersättningen för kostnader för bruket av egen bil är 0,20 €/km.

Taxi ska beställas från förmedlingscentret

En kund som har rätt att använda taxi som ersätts av FPA ska beställa taxin från det egna sjukvårdsdistriktets beställningsnummer ww.fpa.fi/sa-har-bestaller-du-taxi. Du får reseersättningen redan i taxin och självrisken är 25 euro. Beställs resan inte från sjukvårdsdistriktets beställningsnummer måste man betala hela priset själv och söka ersättning från FPA i efterhand. Dessutom är självrisken i det fallet dubbel, 50 euro per resa, och räknas inte in i den årliga självriskandelen.

Hälsovårdsintyg för resa med taxi

För resa med taxi ska man ha intyg SV 67 från hälsovården, intyget för reseersättning. Resan kombineras inte med andra kunders resor om hälsovårdsmyndigheten har antecknat rätt till privat taxi.

Rätt att anlita en bekant taxichaufför har

  • barn under 16 år som reser ensamma (ingen samåkning med andra kunder)
  • svårt sjuka barn (ingen samåkning med andra kunder)
  • för andra bedöms rätten från fall till fall. För att få reda på om du kan anlita en bekant taxi, ring FPA:s servicenummer 020 692 204.

Skjutsen kan kombineras med andra kunders resor om hälsovården inte har beviljat rätt till privat taxi.

7.9 Takbeloppet inom hälsovården

(Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården)

Det finns ett årligt takbelopp på 691 euro per kalenderår för avgifter inom den offentliga hälsovården. Takbeloppet är personligt, men avgifter som tas ut för familjemedlemmar under 18 år kan slås ihop med den ena vårdnadshavarens kostnader. Efter att det årliga takbeloppet har uppnåtts är tjänsterna inom den öppna vården i allmänhet avgiftsfria till årets slut.

I takbeloppet beaktas avgifter för

  • läkarbesök vid hälsocentralen
  • fysioterapi
  • serievård
  • besök på sjukhusets poliklinik
  • dagkirurgisk vård
  • kortvarig institutionsvård inom såväl social- som hälsovården
  • natt- och dagvård och
  • rehabiliteringsvård.

I takbeloppet inräknas inte avgifter för tandvård, sjuktransport, läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostisk (exempelvis röntgen, ultraljud och magnetröntgen) på remiss av privatläkares och inte heller inkomstbundna avgifter.

Man måste själv följa takbeloppet. För detta ändamål finns det uppföljningskort som fås på hälsocentralen eller sjukhuset. Originalkvitton ska emellertid sparas, eftersom de måste kunna visas upp vid behov för att få ett intyg över takbeloppet har uppnåtts. Intyget ges av hälsocentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälsovården.

Märk att förbrukningsartiklar och hjälpmedel för långvarigt behov som den behandlande läkaren har ordinerat ska överlåtas avgiftsfritt av hälsocentralen till dem som behöver sådana. Sådana förbrukningsartiklar och hjälpmedel är till exempel artiklar för diabetiker (blodsockerremsor, testremsor för urinundersökning, insulinsprutor osv.), för stomipatienter, för vård av ben- och liggsår samt blöjor, katetrar och urininsamlare.

7.10 Beskattningen

(Inkomstskattelagen)

7.10.1 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

Har skattebetalningsförmågan blivit väsentligt nedsatt, med beaktande av den skatteskyldiges och familjens disponibla inkomster och förmögenhet, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, kan man kräva avdrag på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga. Personens eller familjens helhetssituation inverkar på avdraget.

Nedsatt skattebetalningsförmåga enbart på grund av sjukdom kan utgöra grund för avdrag om den skatteskyldiges och familjemedlemmarnas sammanlagda sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro. Dessutom ska sjukdomskostnaderna uppgå till minst 10 procent av det sammanlagda beloppet för den skattskyldiges kapital- och förvärvsinkomster. Avdragets belopp är avhängigt av utgifterna för sjukdomen och summan av de sammanlagda inkomsterna. Avdragets belopp är högst 1 400 euro.

Mera information ger Skatteförvaltningen och www.skatt.fi.

7.10.2 Invalidavdrag

Invalidavdrag beviljas en skatteskyldig som har en bestående skada eller sjukdom med en invaliditetsgrad på minst 30 %. För att få invalidavdrag ska man bifoga ett B-läkarintyg till skattedeklarationen där invaliditetsgraden, invaliditetens begynnelsetidpunkt och varaktighet ska framgå. I fortsättningen gör skatteförvaltningen avdraget automatiskt. Om invaliditetsgraden förändras, ska ett nytt läkarintyg skickas till Skatteförvaltningen. Invalidavdraget kan sökas retroaktivt för fem år.

Invaliditetsgraden hos personer som får full invalidpension anses vara 100 % och hos personer som får delinvalidpension 50 %, om den inte med läkarintyg intygas vara högre. Rätten till invalidavdrag består även efter att invalidpensionen har övergått i ålderspension.

I statsbeskattningen är det fulla invalidavdraget 115 euro. Summan dras av från inkomstskatten till staten och fås alltså också på pensionsinkomster. I kommunalbeskattningen är det fulla invalidavdraget 440 euro av förvärvsinkomsterna.

Närmare information ger Skatteförvaltningen och www.skatt.fi.

7.10.3 Hushållsavdrag

Den som köper tjänster till hemmet eller sin fritidsbostad får dra av en del av kostnaderna i beskattningen. Avdrag beviljas för sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete, underhåll och ombyggnad samt för installations- och rådgivningstjänster som hänför sig till informationsteknik. Dessutom kan man få avdrag för hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete i en privat servicebostad, förutsatt att arbetet utförs av en privat tjänsteleverantör i privata utrymmen. Avdraget beviljas även för arbete i den skattskyldiges föräldrars eller makens föräldrars hem eller fritidsbostad. Avdraget beviljas samma år som arbetsersättningen eller lönen och lönebikostnaderna har betalats.

Som hushållsavdrag kan 2017 dras av 20 % av den lön inklusive lönebikostnader eller 50 % av den arbetsersättning som man har betalat en företagare eller ett företag som hör till förskottsuppbördsregistret. Hushållsavdrag beviljas enbart för arbetets andel, inte för material. Hushållsavdragets maximibelopp 2017 är 2400 euro om året per skattskyldig. Makar kan få hushållsavdrag på sammanlagt 4800 euro. I avdraget ingår en självrisk på 100 euro per skattskyldig.

Hushållsavdrag beviljas inte om det företag som utför arbetet inte hör till förskottsuppbördsregistret eller om man för arbetet har fått en servicesedel, stöd för närståendevård eller understöd för reparationer i bostaden. Avdraget beviljas inte heller om arbetsersättningen betalas till andra än privatpersoner eller företag. Ersättning som betalas för sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete till ett allmännyttigt samfund berättigar dock till avdrag.

Det lönar sig alltid att på förhand ta reda på om ett arbete man låtit utföra berättigar till hushållsavdrag. Närmare information ger Skatteförvaltningen eller www.skatt.fi.

7.10.4 Momsfria socialtjänster

En privat serviceproducent får sälja socialtjänster utan mervärdesskatt, om verksamheten övervakas av socialmyndigheterna och tjänsten säljs till en person i behov av socialvård med nedsatt funktionsförmåga. Serviceproducenten och klienten ska utarbeta en serviceplan eller någon motsvarande plan. När klienten köper tjänsten direkt av en privat serviceproducent ansvarar serviceproducenten för att villkoren för momsfrihet uppfylls. Närmare uppgifter ger skattebyråerna.

7.10.5 Kostnader för ledarhund får dras av som kostnader för inkomstens förvärvande

Den som har ledarhund och som behöver den för att klara sig i sitt arbete har möjlighet att som kostnader för inkomstens förvärvande ansöka om skillnaden mellan kostnadsersättning för krigsblinda och kostnadsersättning beviljad av ledarhundsskolan. Avdrag kan sökas endast från löneinkomst. Arbetet och löneinkomstens förvärvande måste förutsätta rörlighet. Från Statskontoret får du uppgifter om den gängse kostnadsersättningen för krigsblinda.

7.11 Allmänt bostadsbidrag

(Lagen om allmänt bostadsbidrag)

Hushåll med låga inkomster kan få allmänt bostadsbidrag från FPA för att minska boendeutgifterna. Ett hushåll består av de personer som bor i samma bostad. Bostadsbidraget beviljas hushållet gemensamt. Egendom inverkar inte på det allmänna bostadsbidraget, däremot beaktas kapitalinkomster. Stöd för närståendevård och minderåriga barns inkomster inverkar inte på bostadsbidraget, utom då barnet är den som söker bidrag antingen ensam eller med sin make.

Det allmänna bostadsbidraget uppgår till 80 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvriskandelen. I lagen finns bestämmelser om högsta godtagbara boendeutgifter. På de maximala boendeutgifterna inverkar hushållets storlek och i vilken kommun bostaden är belägen. Om en person med funktionsnedsättning behöver utrymmeskrävande hjälpmedel eller en assistent kan FPA godkänna högsta boendekostnader enligt hushållets storlek utökat med en person.

Det allmänna bostadbidraget söks hos FPA. Bidragsbeloppet kan beräknas med en formel som finns på www.fpa.fi/allmant-bostadsbidrag_belopp-och-beskattning.

Bostadsbidraget justeras en gång om året, och däremellan på grund av förändrade förhållanden i hushållet, om till exempel inkomsterna minskar med 200 euro i månaden eller stiger med 400 euro i månaden eller mera. Bidragstagaren ska själv anmäla ändrade förhållanden.

7.12 Bostadsbidrag för pensionstagare

(Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare)

Bostadsbidrag för pensionstagare betalas ut av FPA till pensionärer med små inkomster. Alla pensionärer, till exempel deltidspensionärer, har dock inte rätt till bostadsbidrag för pensionstagare. De kan i så fall ansöka om allmänt bostadsbidrag.

Bostadsbidraget för pensionstagare är 85 procent av de boendeutgifter som ska beaktas, minskade med bassjälvriskandelen och den tilläggssjälvriskandel som fastställs enligt inkomsterna. Bostadsbidragets belopp beror förutom på boendekostnaderna på den sökandes familjeförhållanden samt inkomster och förmögenhet. Bostad i eget bruk betraktas inte som egendom. Bostadsbidraget för pensionstagare är skattefritt och kan utbetalas retroaktivt för högst ett halvt år. Bostadsbidrag kan också betalas ut till personer i offentlig institutionsvård i högst nio månader, om boendekostnaderna kvarstår.

Bostadsbidraget omprövas alltid när det sker någon förändring i omständigheterna eller minst vartannat år. Bidragstagaren är själv skyldig att anmäla ändringar i omständigheterna till FPA.

7.13 Utkomststöd söks hos FPA

(Lagen om utkomststöd)

En person, vars inkomster eller tillgångar inte räcker till de nödvändiga utgifterna i det dagliga livet, kan vara berättigad till utkomststöd som beviljas av kommunen. Utkomststödet är en förmån som i sista hand betalas ut för att trygga utkomsten och är avsedd att vara tillfällig tills de förmåner personen ifråga i första hand har rätt till betalas ut. Det grundläggande utkomststödet ska sökas hos FPA. Kompletterande utkomststöd söks hos socialväsendet i den egna kommunen.

Utkomststödets belopp beräknas utgående från skillnaden mellan godtagbara utgifter och inkomsterna. För godtagbara utgifter finns det en grunddel som för en ensamboende är 487,89 euro per månad. Grunddelen ska täcka till exempel utgifter för kost och kläder, telefonanvändning samt hobby och rekreationsverksamhet. Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas boendeutgifter såsom hyra eller vederlag, vattenavgifter, elräkning och hemförsäkringspremier samt större hälso- och sjukvårdsutgifter.

Till det kompletterande utkomststödet räknas boendeutgifter som inte ingår i det grundläggande utkomststödet och utgifter på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden som ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Ytterligare beviljar kommunerna på grunder som de själva beslutar ett förebyggande utkomststöd.

7.14 Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt social kreditgivning

(Lagen om social kreditgivning, lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning)

Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen är en lagstadgad, för kunderna avgiftsfri tjänst. Rådgivningen ordnas primärt av kommunerna. Närmare information fås från den egna kommunen och från konkurrens- och konsumentverket www.kkv.fi/sv/.

Kommunerna kan när de så önskar bevilja sociala krediter som ett element i socialvården. Sociala krediter är avsedda för låginkomsttagare och mindre bemedlade personer som inte kan få kredit på rimliga villkor, men som har förmåga att klara av återbetalningen av krediten.

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »