9 Nedsatt syn och arbete

I detta kapitel:

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »

9 Nedsatt syn och arbete

(Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete)

Sysselsättningstjänsterna vid Synskadades förbund (SCF) kan ge dig vägledning och råd i olika skeden av arbetslivet. Det sysselsättningsfrämjande stödet innebär stöd i valet av yrke och i sysselsättningsskedet, stöd för att orka med arbetet och för att planera företagarverksamhet. Bidrag finns att tillgå också för hantverksföretagsamhet.

Från sysselsättningstjänsten får du information om anpassningslösningar på arbetsplatsen, möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering och om stödformer och pensioner i samband med det. Tilläggsinformation på finska www.nkl.fi/fi/etusivu/palvelut_nakovammaisille/tyo. Rådgivning på svenska gällande t.ex. belysning och hjälpmedel på arbetsplatsen ger FSS rehabiliteringsrådgivare, kanslinummer 09-6962 300.

9.1 Anpassningslösningar på arbetsplatsen och yrkesinriktad rehabilitering

Vid utredning av belastningsfaktorer är det viktigt att kartlägga den individuella arbetssituationen och att undersöka den funktionella synen. Efter kartläggningen går man vidare till individuella anpassande lösningar som minskar eller avlägsnar belastningen i arbetet och på arbetsplatsen. Det kan handla om hur arbetet eller arbetsuppgifterna organiseras, anpassningar i arbetstiden, anpassningar i arbetsomgivningen, hjälpmedel och handledning i användningen av dem, hur arbetsresorna ordnas och om att organisera arbetet så att det fungerar.

För att en person med synnedsättning ska kunna fortsätta i sitt arbete och orka arbeta är det viktigt att identifiera och erkänna de verkliga orsakerna till problemen i arbetet, att agera i enlighet med det och se till att personen får tillgång till åtgärderna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Rehabiliteringen med sina många åtgärder syftar till att bevara och förbättra arbetsförmågan för arbetstagare, företagare, arbetslösa arbetssökande och studerande.

Yrkesinriktad rehabilitering ordnas av FPA och arbetspensionsanstalterna. Den syftar till att stödja och förbättra arbets- och förvärvsförmågan och att förhindra arbetsoförmåga. De yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärderna syftar till att göra det möjligt att delta i arbetslivet, att stanna kvar i arbetslivet och att återvända till arbetslivet efter en längre sjukledighet. Åtgärderna kan inledas, och inleds i allmänhet, med en rehabiliteringsutredning som hör till FPA-rehabiliteringen. Som yrkesinriktad rehabilitering kan både FPA och arbetspensionsanstalterna bekosta arbetsprövning, kompletterande utbildning, omskolning och näringsstöd.

Enligt 15 § i diskrimineringslagen ska arbetsgivare göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra få arbete, klara av sina arbetsuppgifter och avancera i arbetet. Rimliga anpassningar är inte samma sak som tillgänglighetsåtgärder, utan individuella åtgärder som vidtas i en konkret situation för en specifik person. På det sättet kompletterar de anpassande lösningarna tillgänglighetsåtgärderna.

Fungerande och tillgängliga tjänster inom företagshälsovården är en viktig faktor med tanke på hur man orkar i sitt arbete och för arbetshälsan. Enligt lagen om företagshälsovård ska företagshälsovården samordna vård- och rehabiliteringsåtgärder i anknytning till arbetsförmågan och återgång till arbetet och underlätta för arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga att klara sig i arbetet. De anpassande lösningarna i arbetet och arbetsmiljön är mycket individuella och det är därför viktigt att arbetstagaren med synnedsättning själv är med och planerar åtgärderna. Det är viktigt att en arbetstagare eller företagare känner till lösningar och möjligheter i sin egen situation. De praktiska lösningarna på arbetsplatsen blir möjliga när man berättar om dem exempelvis för företagsläkaren och chefen vid förhandlingarna om arbetsförmågan.

Åtgärder med anpassande lösningar och yrkesinriktad rehabilitering kan inte i alla fall förbättra eller bevara arbetsförmågan. Arbetstagaren kan bli arbetsoförmögen i förhållande till sitt eget arbete eller vedertagna yrke.

9.2 Att söka invalidpension

Diskutera frågan med din behandlande läkare och kontakta din egen pensionsanstalt som kan ge dig en uppskattning av invalidpensionens storlek och anvisningar om hur du ska gå till väga. Den blivande invalidpensionens belopp avviker från den intjänade pensionen enligt arbetspensionsutdraget eftersom invalidpensionen också räknar med den så kallade pensionsdelen för återstående tid. Det lönar sig också att be om en uppskattning av förvärvsinkomstgränsen, alltså hur mycket du får förtjäna vid sidan av full invalidpension. Då kan du uppskatta din utkomst under invalidpension. En motsvarande uträkning kan man också be att få för delinvalidpension.

Arbetsförmågan fastställs alltid av en läkare. Invalidpension ska ansökas hos arbetspensionsanstalten. Innan pensionsanstalten fattar ett beslut om invalidpension utreds arbetstagarens rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna. Märk att arbetslöshet inte är en grund för invalidpension, man måste ha nedsatt arbetsförmåga.

9.3 Invalidpension och delinvalidpension

Invalidpensionen ersätter förvärvsinkomster som förloras på grund av långvarig arbetsoförmåga. I allmänhet får man sjukdagpenning i 300 dagar innan man får invalidpension. Arbetsförmågan utvärderas utifrån ett utlåtande av läkare.

Pensionen kan vara full invalidpension som beviljas tills vidare eller rehabiliteringsstöd som beviljas på viss tid. Delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd är möjliga endast i arbetspensionssystemet och kan alltså inte fås som folkpension.

Invalidpensionen omvandlas till ålderspension

  • vid arbetspensionstagarens lägsta ålderspensionsålder i sin åldersklass, om pensionen börjar 2017 eller senare,
  • vid 63 års ålder, om pensionen har börjat 2006–2016 eller
  • vid 65 års ålder, om pensionen har börjat före 2006.

Folkpensionssystemets sjukpension omvandlas i ålderspension när pensionstagaren fyller 65 år. (Ålderspension och ansökan om pension, se kapitel 8.2).

I folkpensionssystemet betalas det ut sjukpension om man inte har någon annan pension eller pensionen är liten. Pensionsbeloppet beror också på hur länge personen i fråga har bott i Finland.

Delinvalidpensionen är avsedd för personer som fortfarande kan fortsätta sitt förvärvsarbete trots sin sjukdom. Också arbetslösa som trots sin sjukdom kan arbeta kan få delinvalidpension. I det fallet kan man till sin delinvalidpension få arbetslöshetsdagpenning som minskats med delinvalidpensionens belopp. Delinvalidpension beviljas antingen tills vidare eller för viss tid som partiellt rehabiliteringsstöd. Beloppet är hälften av full invalidpension.

Tillbaka till serviceguidens ingångssida »