Som nysynskadad riskerar man att bli en funktionell analfabet när lässynen tagits ifrån en. Genom att lära sig punktskrift undviker man detta.
Punktskriften skapades av fransmannen Louis Braille. Han föddes 1809 och förlorade synen vid tre års ålder. I blindskolan i Paris fick han lära sig olika blindskriftssystem, men dessa var svåra och otydliga att tyda. År 1825, vid 16 års ålder, blev han klar med utvecklingen av det punktskriftssystem som idag används över hela världen. Det mest geniala och det som skiljer den från tidigare blindskriftssystem, är att den också går att skriva med hjälp av enkla redskap.
Brailles system består av sex upphöjda punkter. De har grupperats i två lodräta rader i en fyrkant, en så kallad cell. Vänster rad - räknat uppifrån och ner - består av punkterna 1, 2 och 3 och höger rad av punkterna 4, 5 och 6. Till alfabetets tio första bokstäver använde Braille de fyra övre punkterna i systemet: punkterna 1, 2, 4 och 5. Till exempel symboliserasbokstaven A av punkten 1. De tio följande bokstäverna bildas genom att man lägger till punkten 3. Bokstaven K består alltså av punkterna 1 och 3. De sista bokstäverna i alfabetet bygger på tillägg av punkterna 3 och 6. Bilden nedan visar punktskriftsalfabetet, där de svarta prickarna utgör bokstäver.
Totalt möjliggör systemet 63 olika variationer. För att få ännu fler använder man i vissa fall förtecken eller teckenkombinationer. Siffrorna bildas sålunda av alfabetets första tio bokstäver med förtecknet punkterna 3, 4, 5 och 6.
Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf ger ut flera punktskriftstidningar. Synvinkel är förbundets organisationstidning som ges ut även i punkt. Oss emellan är en lättläst tidskrift för nya punktläsare. Intermezzi är en månadstidning och Punktchat riktar sig till ungdomar.
Vill du lära dig punktskrift? Ta kontakt med förbundets punktskriftsansvariga.
6 myter om synskadades läs- och skriftspråk punktskriften
Idag vet gemene man allt mer om punktskriften, mycket tack vare gediget informationsarbete och att den dyker upp i det dagliga livet på exempelvis tåg och i hissar. En del fördomar håller sig dock envist kvar, syftet med följande text är att slå hål på sex vanliga myter, en för varje punkt i punktskriftssystemet. Våra påståenden är medvetet enkelt och lite tillspetsat formulerade – helt enkelt vanliga myter man stöter på i vardagen.
1. Alla som behärskar punktskrift förstår varandra, oberoende av modersmål.
Punktskriften är uppbyggd av sex punkter som i olika konstellation utgör bokstäver i alfabetet. Den är uppbyggd för det latinska alfabetet men används till exempel också för det arabiska. Man skriver alltså bokstäver som utgör ord på ett språk. Men punktskriftssystemet med sex punkter är universellt och används oberoende av land eller språk, sedan har ju de olika språken sina egna specifika bokstäver eller accenter, såsom vårt ä och ö exempelvis.
2. Blindskrift och punktskrift är samma sak.
Blindskrift som term är ett samlingsnamn för flera olika taktila skrifter – punktskrift, moonskrift och reliefskrift. Punktskriften benämns på flera språk ”braille” efter sin upphovsman Louis Braille.
3. Punktskriften håller på att dö ut och ersättas av ny teknologi.
Punktskriften håller inte på att dö ut, snarare kan man säga att den nu fått ett nytt lyft med exempelvis programmet MBraille till iOS, menar Tessa Bamberg. Punktskriften är de synskadades läs- och skriftspråk och modern teknologi och punktskrift utesluter inte varandra. Att bara lyssna på en talsyntes eller på ljudböcker är inte tillräckligt, då får man ju då inte en uppfattning om hur ord och främmande namn skrivs ut, eller hur kommatering används och så vidare.
4. Alla måste läsa punktskrift med hjälp av känseln i fingertopparna, även om man har syn eller synrester.
Man måste inte läsa punktskrift bara med fingertopparna, den som ser läser punktskrift med ögonen. På kursen för seende lär sig deltagarna läsa punktskrift med ögonen. Också om man har synrester kan man turas om att läsa med ögonen, trots att fokus för den synskadade är att lära sig att läsa med fingertopparna. Att öva sig genom att använda sig av både synrester och fingertoppar fungerar bra, de kompletterar varandra såvida man har synrester.
5. Punkskriftens huvudsakliga nytta är att läsa tjocka böcker.
Vad den som lär sig punktskrift använder sin kunskap till är individuellt. För någon kan detta med att läsa tjocka böcker vara målsättningen med punktstudierna medan det för någon annan handlar om att lära sig att göra små anteckningar i sin vardag, eller att märka saker i sin omgivning. Punktskriften tillfredsställer såväl stora som små behov och allt är lika viktigt.
6. Om man är alltför gammal är det onödigt att lära sig punktskrift.
På våra kurser har vi haft många som har varit långt över 80 år. Den äldsta deltagaren var faktiskt en dam på 99 år och det var inget problem att lära sig punktskrift. Om intresset och motivationen finns så spelar åldern ingen roll! Vår målsättning under kurserna är att inspirera deltagaren till att ta in punktskriften i sitt liv genom att visa dess många användningsområden. Många har fått en aha-upplevelse och använder nu aktivt punktskriften i sin vardag och många för dessutom vidare sin kunskap genom att undervisa i studiecirklar i punktskrift i sina lokalföreningar.
