Tillgänglighet

Tillgänglighet för personer med synnedsättning innebär att användningen av webbtjänster och applikationer fungerar smidigt med hjälp av olika digitala hjälpmedel och mobilenheters tillgänglighetsinställningar. Det innebär att all information som finns även är åtkomligt då man använder hjälpmedel.

Tillgänglighet är ett brett begrepp och innebär olika saker för olika målgrupper. För hörselskadade är visuell information och textning viktigt för att uppfylla tillgängligheten. För personer med synnedsättning är det just den visuella informationen som måste kompenseras på annat sätt, till exempel genom text eller ljud.

Lagar och standarder

Tillgänglighetsdirektivet som trädde i kraft år 2019 och den nationella lagstiftning som följer av det kräver att myndigheterna gör sina digitala tjänster tillgängliga. Med tillgänglighet avses att webbplatser, mobilapplikationer och deras innehåll är sådana att vem som helst kan använda dem och förstå vad som sägs i dem.

Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster förpliktar den offentliga sektorn och vissa av organisationerna inom den privata och tredje sektorn att följa tillgänglighetskraven. Därutöver är det i allas intressen att även privata och andra aktörer som inte omfattas av lagstiftningen följer tillgänglighetsdirektiven i sina tjänster. På så sätt blir all information och alla tjänster tillgängliga för alla personer, vilket är en viktig samhällelig jämlikhetsfråga.

Kriterier för tillgänglighet – WCAG 2.1

Webbtillgängligheten bedöms enligt WCAG 2.1-kriterier (läs mer på engelska om WCAG). WCAG är en förkortning av orden Web Content Accessibility Guidelines, som på svenska heter Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll. I anvisningarna ingår bland annat riktlinjer för fontstorlekar, färgkontraster och bildbeskrivningar.

Läs mer på regionförvaltningsverkets svenska webbplats.

Bildbeskrivningar

Bildbeskrivningar eller alt-texter är viktiga för att personer som inte ser ska ha tillgång till samma information som seende personer. Genom textalternativ till bilder på din webbplats eller sociala medier blir innehållet mer tillgängligt.

Vad är textalternativ och hur hjälper det användaren?

Textalternativ (alt-text) till en bild visas istället för bilden, t.ex. om någon råkar radera bilden på servern, om webbläsaren inte har stöd för filformatet eller när en sökmotor indexerar sidan. Textalternativet till en bild läses också upp när en person använder ett uppläsande hjälpmedel som t.ex. en skärmläsare eller en punktdisplay.

Vad är relevant för en alt-text, när behövs bildbeskrivningen inte och hur vet man om beskrivningen är lyckad? Här har vi sammanställt olika tips och råd för dig när du ska göra textalternativ till dina bilder.

Tänk på att alt-text inte är samma som bildtext

Bildtexten står ofta bredvid eller under bilden och den syns för alla. Bildtexten ska tillföra mer än det man ser direkt i bilden, medan alt-texten (eller bildbeskrivning/alternativtext) ska förmedla vad bilden föreställer. Skärmläsaren läser upp både bildtexten och alt-texten, så även av denna orsak lönar det sig inte att ha samma bild- och alt-texter.

Tre frågor som hjälper dig att forma alt-texten

• Vilken information fattas om man inte ser bilden?
• Vad har bilden för funktion där den finns?
• Förklaras bildens innehåll tillräckligt i brödtexten?

Sidans textinnehåll är relevant för alt-texten, eftersom det inte lönar sig att upprepa samma information i bildbeskrivningen som läsaren annars också får reda på.

Om texten hänvisar direkt till bilden, till exempel ”som framgår ur bilden” är det speciellt viktigt att alt-texten förmedlar det som bilden föreställer. Tänk på vad bildens funktion är som del av webbplatsen eller texten den hör till.

Tolka inte det som syns på bilden, utan framställ det möjligast neutralt och objektivt. Det är skillnad på om texten säger att ”barnet är lyckligt” eller att ”barnet skrattar”. Det första exemplet är det en tolkning av barnets känslotillstånd, medan det andra förmedlar neutralt det som syns på bilden.

Ha inte för mycket text när bilden egentligen är dekorativ

Bilder som inte tillför någon information och som egentligen är till för att ”vila ögonen” på kallas för dekorativa bilder. Dessa ska inte beskrivas med textalternativ alls, de ska ha tomma text-alternativ, det vill säga (alt=””). Tomt är alltså inte samma sak som utelämnat eller saknat. Personer som använder uppläsande hjälpmedel slipper på så vis lyssna till ovidkommande beskrivningar av bilder som inte tillför innehållet något. 

Komplexa bilder behöver mycket text

En komplex bild som till exempel ett diagram innehåller ofta en stor mängd information. Om ett diagram visar smittspridningen över tid räcker det inte med att textalternativet till bilden är ”Diagram över smittspridningen.” Textalternativet ger ju inte någon information om själva smittspridningen. Ett bättre textalternativ är att beskriva det diagrammet förmedlar, till exempel ”Antal sjuka per dag var 2000 i slutet av maj, nära noll under sommaren och ökade till 8000 i november.”

Om diagrammet innehåller för mycket information föra att beskrivas i textalternativet, kan informationen istället presenteras i tabellform och textalternativet till diagrammet kan då vara ”Diagram över smittspridningen, se tabell.”

Se upp för felaktig beskrivning av vad bilden förmedlar

Att använda en röd triangel som varningsikon för viktig varningsinformation innebär att det ikonen förmedlar ska beskrivas, det vill säga ”Varning”. Många gånger beskrivs ikonens utseende istället till exempel ”röd triangel.”

Skriv kort, använd tydligt språk och avsluta med punkt

Korta satser och tydligt språk som alla kan begripa. Beskriv det relevanta för bilden i dess kontext, du behöver inte förklara allt i detalj. Ibland rekommenderas 125 tecken för bildbeskrivningarna. Anvisningen baserar sig på ett vanligt förekommande skärmläsarprograms funktioner. Det finns ändå inga genomsnittliga teckenbegränsningar i WCAG och alt-texten kan bra vara längre än 125 tecken.

Kom ändå ihåg att alltid avsluta, även väldigt korta beskrivningar, med punkt. Då uppstår en naturlig paus i skärmläsarprogrammet så att personen med synnedsättning vet vilken text som tillhör bild och vad som fortsätter i brödtexten.

Hoppa över onödig information

Exempel på onödig information i textalternativet:

• ”Bild på...” Det uppläsande hjälpmedlet talar om att det är en bild.
• ”Exempelmyndighetens logotyp.” eller som textalternativ för myndighetens logotyp längst upp på sidan. Skriv istället enbart ”Exempelmyndigheten”.
• ”Exempelmyndigheten – länk till startsidan”. Det uppläsande hjälpmedlet talar om att det är en länk och det är kutym att logotypen längst upp på webbplatsen länkar till webbplatsens startsida.
• ”… Foto: Förnamn Efternamn.” Information om upphovsmakare till en bild ska förmedlas i bildtext eller informationsruta (tooltip), inte i textalternativet för bilden.

Sammanfattning: Att tänka på när du skriver textalternativ till bilder

• Tänk att textalternativet ska förmedla information, inte motiv.
• Vad skulle du säga om du beskrev webbsidans innehåll för någon? Om du hoppar över bilden är den troligen dekorativ och ska ha (alt=””).
• Undvik värderade ord – skriv hellre ”en svart bil” istället för ”en snygg bil”.
• Fundera över hur en eventuell bildtext fungerar tillsammans med textalternativet.

Det viktigaste av allt; kom ihåg att en dålig bildbeskrivning är bättre än ingen beskrivning alls. Låt inte perfektionism utgöra ett hinder från att producera alt-texter.

Så här gör du

Då du laddar upp en bild på en webbplats, Facebook, Twitter eller liknande tjänst kan du välja i bildmenyn att redigera bilden. Då erbjuder tjänsten som alternativ redigering av alt-text. Om tjänsten genererat en automatiskt alt-text väljer du manuella alternativet, och så fyller du i den text du vill att beskrivs för personen som inte ser bilden.

Testa textalternativen

Web Developer Toolbar är ett gratis tilläggsprogram som installeras i webbläsaren (finns för Firefox, Chrome, Opera och Vivaldi). I tillägget finns möjlighet att ersätta bilder med bildernas textalternativ. Det ger möjlighet att se hur sidan läses upp av till exempel en skärmläsare.

Verbala kartor

Verbala kartor tillgängliggör information om fysiska miljöer. En verbal karta är en ordbeskrivning av en rutt, miljö eller ett utrymme. Genom att läsa verbala kartor kan personer med synnedsättning skapa en helhetsbild och uppfattning av miljön och planera rutter i enlighet med det. Kombinationen av elektroniska verbala kartor i en fysisk miljö underlättar rörlighet för personer med synnedsättning.

Att göra en verbal karta

1. Fundera på områdets eller byggnadens olika egenskaper och välj de mest relevanta. Funder på hur de skulle beskrivas bäst.
2. Verbala kartan inleds med en helhetsbeskrivning. Efter det beskrivs detaljerna.
3. När du beskriver ett område inom vissa ”ramer”, berätta vilka avgränsningar det finns i norr, öst, söder och väst. Då beskrivningen fortsätter, påminn läsaren ibland om var på kartan vi befinner oss.
4. Beskriv möjligast konkret och tydligt, använd inte otydliga formuleringar.
5. Gör först en råversion av kartan, som du senare kan finslipa. Kontrollera hur förståeliga begreppen du valt att använda är och om kartan framskrider logiskt.
6. Verbala kartan kan läsas i punktskrift eller som en ljudfil på dator eller telefon.

Fördelar med verbala kartor:

• Verbala kartor kan utnyttjas även av personer som inte är vana att läsa taktila kartor eller punktskrift.
• Man kan göra egna verbala kartor för olika rutter. Kartan görs då genom att verbalisera en reliefkarta eller genom att gå med en seende ledsagare som beskriver rutten eller utrymmet under promenaden.
• Verbala kartor kan göras över rutter som är omöjliga att avbilda i reliefer. Rutten kan innehålla t.ex. promenerande eller åkande med kollektivtrafik.
• Det är lätt att kopiera och dela verbala kartor.
• Verbala kartan kan anpassas enligt användarens Sanakartan voi muotoilla käyttäjän henkilökohtaisten tarpeiden mukaisiksi.

Verbala kartan kan innehålla detaljerad information om miljön, så som:

• Gators namn
• Trafikens riktning
• Ovanligt höga eller låga trottoarkanter
• Landmärken: även ljud och dofter
• Information om trygga övergånggställen
• Gatornas lutning, upp- och nerförsbackar
• Vägytans kvalitet

Exempel på en verbal karta:

Verbal karta från spårvagnshållplatsen Gumtäkts äng till Synvillan.

Mer information om verbala kartor, samt skyltning, taktila kartor mm. på finska på Näkövammaisten liittos webbplats.

Källor:

Regionförvaltningsverket

DIGG – myndigheten för digital förvaltning

Webbriktlinjer.se

Saavutettavasti.fi

Yleisesti saavutettavuudesta (Näkövammaisten liitto)

Saavutettavuudesta sosiaalisessa mediassa (Näkövammaisten liitto)