I Synvinkel 6/2025 får du bekanta dig med punktskriftsorientering – en rolig aktivitet som lämpar sig utmärkt för både personer med synnedsättning och seende.
Punktskriftsorientering är ett helt nytt aktivitetskoncept som FSS tagit fram till ära av punktskriftens 200-årsjubileum. Under året har hundratals deltagare runt om i Svenskfinland gnuggat sina geniknölar för att tyda budskapen som gömmer sig bakom punktskriftstecknen.
Var ligger nästa station? För att komma vidare måste man lista ut ledtråden som står skriven i punktskrift. Här har man hjälp av kortet med punktskriftsalfabetet, men helt lätt är uppgiften inte. Symbolerna måste tydas bokstav för bokstav, ända tills hela texten avslöjats. Så fungerar punktskriftsorienteringen – det är en slags skattjakt som passar både seende och personer med synnedsättning lika väl. Bakom idén står FSS kommunikationschef Henrika Mercadante. Hon berättar för Synvinkel hur idén kom till och hur den tagits emot.
Glädjen i att hitta
Henrika berättar att de bästa födelsedagsmorgnarna som barn inleddes med en lapp vid sängen: ”Sök i tamburens skåp i den bruna asken.” Ledtråden ledde till nästa lapp och sedan till nästa, ända tills hon fann den väl undangömda gåvan.
– Det var minnet av glädjen och spänningen i att hitta lapparna som fick mig att tänka på den här idén, förklarar Henrika.
Punktskriftsorienteringen är upplagd som en slags skattjakt där deltagarna arbetar i team. Vid startstationen får varje lag en punktskriftslapp och ett kort med punktskriftsalfabetet som hjälpmedel. Till skillnad från klassisk orientering tävlar man inte mot andra deltagare. Belöningen ligger i att man lyckas lösa uppgifterna – och kanske får en liten karamell.
– Vi konstaterade att det är tillräckligt utmanande att tyda punktskriften, förklarar Henrika.
Vid målgången väntar en person med synnedsättning som behärskar punktskrift. Där får deltagarna chansen att skriva ut sitt eget namn i punktskrift. Orienteringen kan kompletteras med aktiviteter vid stationerna, såsom badminton med bjällerballonger och simulationsglasögon. Programmet ska passa alla – även personer med synnedsättning som inte kan punktskrift.
– Om du har en person med synnedsättning i din grupp ska det inte vara så att alla andra spelar fotboll, medan den som inte ser måste promenera för sig själv. Man kan faktiskt hitta aktiviteter som är roliga för alla, betonar Henrika.
Positivt mottagande
Responsen har överträffat alla förväntningar. Det största deltagarantalet var på MoveFest-mässan i Borgå. Målet var att locka 50-100 deltagare, men istället blev det en riktig rekorddag.
– Vi tappade räkningen vid 350, men vi vet att över 400 barn deltog. Karamellerna tog slut och bjällerballongerna också, berättar Henrika.
Utöver Borgå har FSS i år ordnat punktskriftsorientering i Jakobstad, Vasa och Helsingfors. I december hålls ytterligare ett evenemang i Sjundeå. Det finns också planer på att sprida konceptet genom ett samarbete med Finlands Svenska Idrott under 2026.
– Intresset har varit stort och vi hoppas att många tar konceptet till sig, säger Henrika.
”Vårt hemliga språk”
Tessa Bamberg är punktskriftsansvarig på FSS. Hon har varit med vid målgången under alla evenemangen och har fascinerats av hur snabbt deltagarna lärt sig logiken i punktskriftssystemet. Hon nämner en särskilt minnesvärd upplevelse i Borgå när två tioåriga bästisar plötsligt insåg vilka möjligheter som kunde öppna sig om de lärde sig punktskrift: ”Det här kan ju bli vårt hemliga språk!”
– Flickorna roffade åt sig korten med punktskriftsalfabetet och sprang iväg viskande och lyckliga, berättar Tessa glatt.
Senare samma dag återvände en av dem med sin lillasyster i släptåg.
– Det var verkligen rörande att se hur storasystern ville dela med sig av glädjen, minns Tessa.
Konceptet har visat sig vara lätt att anpassa efter olika förhållanden.
– Man kan göra korta eller långa, enkla eller avancerade varianter, förklarar Tessa.
Att konceptet snart kanske sprids även inom idrottsvärlden ser hon som en enbart positiv sak.
– Det bevisar att det finns sånt man kan göra tillsammans, utan att någon behöver känna sig utanför. Alla dylika insatser ökar inklusionen.
Punktskriften livskraftig
Världen har ändrats mycket under de 200 år som förflutit sedan punktskriften uppfanns. Tessa ser ändå ingen risk för att den skulle bli föråldrad.
– Punktskriften har absolut inte stagnerat, utan bara fått nya uttrycksformer. Nuförtiden kan man till exempel skriva punktskrift direkt på smarttelefonens skärm. Kärnan är och förblir att vi som har en synnedsättning behöver ett eget läs- och skrivspråk, konstaterar hon.
Text: Christian Hellman Foto: Henrika Mercadante
Läs mera i senaste numret av Synvinkel:
https://www.fss.fi/sites/default/files/publikationer/finlands_synskadad…