I dag den 15 maj inleds förhandsröstningen i EU-valet. FSS har tagit pulsen på kandidater i valet till Europaparlamentet för att se hur de tänker om tillgänlighet.
Hur vill du och ditt parti göra Europa mer tillgängligt för personer med en funktionsnedsättning?
Alla fyra kandidater som svarade på FSS fråga var överens om att personer med funktionsnedsättning bör uppnå full samhällelig delaktighet. Så här löd svaren:
Mikaela Björklund, Sfp
Svenska folkpartiets partiprogram lyfter fram individens frihet och fastslår på ett allmänt plan att alla ska ha likvärdiga rättigheter och möjligheter i vårt samhälle och inkluderas i beslutsfattande som berör dem. Bland annat lyfts vardagsbehoven och sysselsättningen fram. Jag var själv med i arbetet med partiprogrammet för några år sedan och tycker att följande målsättningar för 2025 är lika aktuella både i Finland och EU:
Personer med funktionsnedsättning bemöts på samma sätt som andra människor och inkluderas i samhället på jämlika villkor.
Personer med funktionsnedsättning är inkluderade i arbetslivet och samhället genom att det finns lösningar som främjar delaktighet i utbildning, arbetsliv och hobbyverksamhet.
Det här är mål som borde vara självklara, men som tyvärr inte är det vare sig på nationellt eller europeiskt plan ännu idag. Ett första konkret steg togs i och med den europeiska tillgänglighetslagen nu i vår. Den inkluderar ändå inte direktiv för tillgänglighet inom transport, byggnader och annan infrastruktur. Där borde alltså följande konkreta lagstiftningsåtgärder sättas in, så att delaktighet i t.ex. utbildning och arbetsliv kan förverkligas i praktiken.
Jag tycker också att information om EUs beslutsprocesser konsekvent bör finns tillgängliga på lättläst, med talsyntes och textade videor. En del finns redan, men inte på alla EU-språk. Det borde ses som en naturlig del av att göra material tillgängligt på flera språk. Eftersom demokratin inom EU borde stärkas kunde man med fördel systematisera hörandet av erfarenhetstalare och olika typer av medborgarråd i samband med beredningen av lagstiftning. Personer med funktionshinder är ju inte bara intresserade av frågor som specifikt berör funktionsnedsättningen, utan behöver kunna få information och delta också i andra beslutsprocesser.
Bicca Olin, De Gröna
Jag och De gröna jobbar både i Finland och på EU-nivå för ett jämlikt och tillgängligt samhälle, både i dess fysiska bemärkelse och i fråga om attityder. Speciellt vill vi skapa och utveckla tjänster för personer med funktionsnedsättning som grundar sej på självbestämmanderätt och som strävar till att alla har rätt att leva ett så självständigt liv som möjligt. Det här t.ex. genom att ge alla rätt till personlig assistans, och utveckla det systemet så att det gäller i hela EU. Ett system för att garantera tillgång till tolk eller personlig assistans dygnet runt och på kort varsel ska byggas upp, och systemet ska utvecklas så att en person med behov av tolkning eller personlig assistans kan få det också då hen bor utomlands.
Varje besluts effekter på personer med funktionsnedsättningar ska analyseras, både på nationell nivå och på EU-nivå. Alla offentliga instansers byggnader ska vara fysiskt tillgängliga, och det ska finnas statliga resurser reserverade för att stöda så väl arbetsplatser som företag att renovera och bygga tillgängligt. På EU-nivå ska det finnas minimikrav på tillgänglighet för alla statliga tjänster och arbetsplatser, samt på lättläslig och lättförstådd information.
Stöd för rehabilitering ska vara en rättighet för alla med funktionsnedsättning, också över 65-åringar, och i hela EU. Kollektivtrafiken ska vara ett tillgängligt alternativ för alla. De gröna jobbar för mer tillgängliga tåg, och vi vill sätta ett krav på att också företag som administrerar långa bussrutter ska byta ut sin utrustning till tillgänglig sådan. Samma krav ska sättas på kollektivtrafiken internationellt. Också alla plattformer och hållplatser ska vara tillgängliga och underhållna året om. Skyltningen i kollektivtrafiken ska vara tydlig och kompletteras med att all information också kan höras, t.ex. via högtalare och appar.
Det ska finnas goda förutsättningar för att jobba oavsett funktionsnedsättning, och det ska finnas flexibla alternativ mellan heltidsjobb och heltidspension. Jag jobbar för att Finland ska vara en föregångare i tillgänglighets- och jämlikhetsfrågor, och sätta internationell press på så väl EU som andra länder i att upprätthålla FN:s funktionsrättskonvention och garantera mänskliga rättigheter.
Matilda af Hällström, Samlingspartiet
EU vill att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället, i enlighet med EU:s principer för mänskliga rättigheter. EU har en handikappstrategi för åren 2010-2020, som kommer att förnyas under den kommande mandatperioden.
Min prioritering är, ifall jag blir invald, att främja tillgänglighet samt lika rättigheter. Frågor om tillgänglighet håller på att ändras i och med digitaliseringen. Då är det viktigt att beslutsfattarna i Europaparlamentet är medvetna om vikten av tillgänglighet när de stiftar lagar om den digitala inre marknaden. Det är viktigt att den digitala inre marknaden är tillgänglig till samtliga europeiska medborgare, och det gäller att vara på vakt redan i ett tidigt skede.
Tillgänglighet är också ett problem när det kommer till transport, byggnader och offentliga utrymmen. I EU:s tillgänglighetsakt, som blev färdigbehandlad i 2018, har man lagt fokus på digital tillgänglighet men glömt bort den fysiska. Speciellt inom infrastruktur och transport (t.ex. tåg) är det viktigt att komma ihåg den fysiska tillgängligheten också.
Det finns många olika standarder och nivåer av tillgänglighet i EU. Finland och de andra nordiska länderna har en viktig roll i att fungera som ett exempel och dela med sig av kunskap. Samtidigt kan vi också lära oss av andra EU-länder.
Jag är en kandidat som är medveten om dessa problem och kan därmed flagga dem redan i ett förberedningsskede. Om jag blir invald så lovar jag att alltid tänka på hur mina beslut kan påverka eller främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Utöver det är har EU en viktig roll i att främja delaktighet, lika rättigheter och lika behandling, sysselsättning och utbildning. EU ska också fortsätta att främja funktionsnedsattas rättigheter i EU:s utrikespolitik.
MiaPetra Kumpula-Natri, SDP
Under denna valperiod 2014-2019 har det förekommit mycket debatt om funktionshindrade personer. Några lagändringar har gjorts: Web Accessibility, European Accessibility Act och det stora telco-paketet European Electronic Communications Code är det viktigaste.
S&D-gruppen spelade en viktig roll i alla dessa förhandlingar; t.ex. tillgänglighetsdirektivet skulle vara klart mindre omfattande utan vårt bidrag -> högra grupper har systematiskt betonat det ekonomiska perspektivet och rättigheter för funktionshindrade.
Med tanke på tillgänglighet har några frågor ännu inte lösts under denna period. Förändringarna i lagen kommer främst att förbättra Europas digitala tillgänglighet. Under nästa period bör prioritet ges till tillgängligheten för den byggda miljön och den offentliga infrastrukturen samt tillgång till den digitala miljön (det finns fortfarande mycket att göra, alla tillgänglighetsproblem löses inte av den obegränsade mobilapplikationen!).
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör bättre beaktas i EU och bör vara mer synlig i alla unionens strategiska och lagstiftande arbete. Socialrättens pelare måste göras konkret från proklamationen – den innehåller många punkter som är relevanta för funktionshindrades rättigheter, till exempel lika möjligheter och aktivt stöd till sysselsättningen (plus pelare 17 om inkludering av funktionshindrade).
Prioritering av funktionshinder och FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder måste beaktas bättre i alla EU-utgifter och EU-finansierade program (principerna är trevliga, men pengar talar).