Hur förverkligas likabehandling för barn med funktionsnedsättning i skolor?

Johanna Meriläinen, FSS rehabiliteringschef

Tillsammans med Sari Valjakka (Autism Finland), Ylva Krokfors (Invalidförbundet) och Hannu Vesala (Kehitysvammaliitto) delar vi ett intresse för hur barn med funktionsnedsättning eller utmaningar i vardagen behandlas. Vi är verksamma via Handikapforumets grupp för barn och unga.

Vi har tillsammans skrivit en artikel till Barnombudsmannens publikation där vi kritiskt granskar hur väl barn som är i utsatt position behandlas och hur väl deras rättighet till likabehandling förverkligas på grundskolenivå. Artikeln grundar sig på tidigare forskning, ingående diskussioner i ämnet med experter samt forskare. I artikeln ingick också resultatet av sammanställda och analyserade svar från en enkät som skickades till föräldrar med barn som har funktionsnedsättning och går i grundskolan på svenska eller finska.

Som bakgrund kan nämnas att före denna artikel har vi tillsammans skrivit bland annat en insändare om inlärningsmiljöer till både Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. I dem tog vi speciellt fasta på de nya, öppna inlärningsmiljöerna och möjligheterna och fallgroparna med dem ur barn med funktionsnedsättnings perspektiv.

I artikeln vi skrev till Barnombudsmannens publikation Vammaisuus ja lapsen oikeudet - Lapsen elämää vamman kanssa lyfter vi bland annat upp faktumet att stödet inte alltid följer med till närskolan. Det starka stödet barn tidigare fått i specialskolor har inte följt med till närskolan i den utsträckning som det faktiska behovet är bland barn som har en funktionsnedsättning.

Vi efterlyser att trestegsstödets innehåll borde vara mer noggrant bestämt samt att stödets omfattning borde vara mer noggrant definierat.

Assistansen är problematisk. Assistenterna saknar ofta skolning i hur man bäst kan stöda barn med funktionsnedsättning, assistenterna är för få och de byts ofta ut. Detta leder till en snöbollseffekt av utbränning av både klasslärare och de assistenter som finns när stödbehovet inte är tillgodosett på ett adekvat sätt från början, oftast på grund av bristande resurser.

Även i de fall då eleven fått adekvat stöd under lektionstid lyfter vi i artikeln upp problematiken med att stöd saknas under raster och lunch. Flera elever med funktionsnedsättning skulle vara i behov av assistans och stöd också i de sociala situationerna och under lunchpausen.

Ett annat problem vi lyfter upp är de nya inlärningsmiljöerna. Öppna läromiljöer kan vara särskilt krävande för barn med funktionsnedsättning eller sinneskänslighet. I artikeln poängterar vi hur en inlärningsmiljö som beaktar både den fysiska tillgängligheten och sinnestillgängligheten är till fördel för precis alla elever i skolan. En otillgänglig inlärningsmiljö i sin tur är speciellt otillgänglig för barn med funktionsnedsättning.

I öppna läromiljöer kan stödbehovet för barn med funktionsnedsättning öka enbart på grund av skolbyggnaden. Problem kan vara till exempel buller och oljud som stör koncentrationen, lyssnandet, kommunikationen samt ökar sinnesbelastningen. De ständigt växlande och förändrande läromiljöerna skapar rastlöshet och försvårar gestaltning av utrymmen och inlärning av tillgängliga rutter. Det är svårt att använda och förvara större hjälpmedel om man inte har egna klassrum. Behov av klassassistenter kan uppstå endast på grund av de stödbehov som de ändrande läromiljöerna skapar.

Vi efterlyser mer omfattande nationella minimikrav för den fysiska inlärningsmiljön. Idag är det nämligen en slump ifall barnets närskola har tillräckliga utrymmen i förhållandet till elevantalet och att lärmiljön är både fysiskt tillgänglig och sinnestillgänglig.

I artikeln lyfter vi upp förfaringssätt som skulle trygga tillräckliga och hållbara resurser till skolorna, som kunde garantera elever med funktionsnedsättnings likabehandling på ett adekvat sätt. Till dessa hör tillräckliga personalresurser, specialkunskap och skolning av personal, multidisciplinärt samarbete, passliga gruppstorlekar och möjlighet till smågrupper. Även den fysiska inlärningsmiljön måste vara tillgänglig i alla bemärkelser.

Mer information: Barnombudsmannens webbplats. Längst ner på sidan hittas en länk till den finskspråkiga publikationen.