I Synvinkel nr 4/2024 berättar Innojok Oy:s VD Jukka Jokiniemi om hur belysningsanpassningen utvecklats sedan 90-talet, samt vilka utmaningar den teknologiska utvecklingen kan skapa i framtiden.
Jukka Jokiniemi är grundare och verkställande direktör för belysningsföretaget Innojok Oy. Hans erfarenhet av belysningsanpassning är både lång och mångsidig. Han inledde sin karriär inom belysningsbranschen för exakt 40 år sedan, i juni 1984, som sommaranställd vid en lampfabrik. Några år senare fick han diagnosen retinitis pigmentosa och är idag helt blind. I denna intervju med Synvinkel delar han med sig av sina unika insikter i hur anpassningsprocessen förändrats med åren. Vi får också ta del av hans tankar kring hur ljus framtiden kan bli – i värsta fall.
Lysrörens tidevarv
När Jukka Jokiniemi grundade sitt företag i mitten av 90-talet började han samtidigt arbeta med bostadsanpassningsprojekt i större omfattning. Under denna tid dominerades marknaden av lysrör.
– Nittiotalet var de långa lysrörens tidevarv. Anpassningen gick ofta ut på att installera ett specifikt antal plåtboxar per kvadratmeter. Hemmet blev då förstås väldigt kontorslikt, så vi stötte ibland på motstånd från invånare som inte ville ha en belysningsanpassning då de upplevde att det förstörde hemtrevnaden, minns Jokiniemi.
Eftersom lysrörsteknologin hade betydande begränsningar, blev man ofta tvungen att improvisera på plats. Man försökte kontrollera bländningsproblemen med hjälp av dimbara lysrör, men det var tekniskt utmanande med den tidens teknik. Ett annat vanligt problem var att lampans färgtemperatur var fel för ändamålet.
– Vi kom på att vi kunde linda färgad plastfilm kring lysröret – som ett slags filter. På så sätt kunde vi ändra på färgen rätt fritt, berättar Jokiniemi.
Kunskapen om synskador var inte på samma nivå som idag. Man kunde stöta på direkt felaktig information, minns Jokiniemi.
– En vanlig missuppfattning var att dålig belysning kan försämra synförmågan. En annan seglivad missuppfattning var att ögonen tar skada om man sitter för nära TV-apparaten. Vetenskapliga undersökningar har senare visat att dessa påståenden inte stämmer, förklarar han.
Attityderna gentemot tillgänglighet och belysningsanpassning var också annorlunda på 90-talet.
– Då kunde man ibland få höra att belysningsanpassning inte har någon betydelse. Sådant prat hörs ju inte alls nuförtiden. Tillgänglighetstänkandet är nu en del av lagstiftningen, vilket har förbättrat situationen avsevärt. Det förekommer fortfarande fördomar, förstås, men de är betydligt mer sällsynta och rätt marginella, konstaterar Jokiniemi.
LED ändrade allt
Växande krav på energisnålhet ledde med tiden till att lysrörsteknologin utvecklades. Lysrören blev mindre till storleken och utbudet av olika typer av lampor ökade, men de flesta av begränsningarna kvarstod.
För drygt tio år sedan tog utvecklingen plötsligt ett jättekliv framåt när LED-lamporna kom ut på marknaden. Det startade en revolution inom belysning som fortgår än idag. LED-teknologin har så många och stora fördelar att den helt slagit ut de äldre teknologierna på mycket kort tid.
– År 2012 betraktas som vändpunkten. Det var då LED-belysningen blev den marknadsledande teknologin. Då fick vi plötsligt helt nya alternativ och möjligheter till individuella lösningar inom belysningsanpassningen, förklarar Jokiniemi.
Trots att dagens LED-teknologi gör det tekniskt möjligt att skräddarsy belysningen på individuell nivå, hävdar Jokiniemi att dessa möjligheter delvis begränsas av hur man tolkar föreskrifterna som styr planeringen. Ett exempel är hur man definierat begreppet fast belysning.
– Inom belysningsanpassning talar man om fast belysning. Enligt gällande tolkning betyder detta lampor som är fastskruvade någonstans – alltså helt konkret. Men lagen skulle också tillåta mer praktiska tolkningar, såsom att alla lampor som drivs med nätström räknas som fast belysning.
Enligt Jokiniemi tar den nuvarande tolkningen inte hänsyn till att människors livssituationer ofta förändras.
– Man kanske vill möblera om hemma, eller blir tvungen att byta bostad när familjen växer. Om man kunde flytta lamporna, skulle det bli mycket enklare för alla och kosta mycket mindre i det långa loppet.
Enligt Jokiniemis erfarenhet varierar kunskapen om anpassning av belysning. Han tycker att det kunde finnas mycket att vinna på ett närmare samarbete mellan dem som jobbar med klienterna och dem som innehar den tekniska kompetensen. De som utför anpassningarna har ofta en bakgrund inom social- och hälsovården och saknar ibland en djupare utbildning inom belysningsteknik.
– De brukar ändå lyckas riktigt bra i praktiken, eftersom de flesta har en så stor erfarenhet av hur man gör. Men det är svårt att överföra sådan personlig erfarenhet till andra, till exempel till nya personer som är i början av arbetskarriären. Därför förspråkar jag ett närmare samarbete med tekniska belysningsexperter, så att bästa möjliga slutresultat säkert uppnås varje gång, säger Jokiniemi.
Är framtiden för ljus?
LED-lampornas genombrott är bara det första steget i belysningsrevolutionen. Lampan kopplas allt oftare upp till andra system som utökar funktionaliteten och underlättar användningen. Trådlösa nätverk och sensorer förser lampan med information om omgivningen och styr dess funktioner. Det är inom det här området Jokiniemi ser de nästa stegen i utvecklingen.
– I framtiden kommer vi att styra belysningen i våra hem med hjälp av tal och rörelser. Hemmets belysningssystem kommer så småningom att kunna kontrollera väderleksrapporter, läsa våra kalendrar och lära sig våra sovvanor, så att det kan väcka oss vid rätt klockslag på morgonen och hjälpa oss att somna vid rätt tid på kvällen.
Jokiniemi konstaterar att de nyaste LED-lamporna är så energisnåla och har en så lång livslängd att användningskostnaderna sjunker nästan till noll. Många har därför råd att ha flera lampor i sitt hem än tidigare. Belysningen är inte längre bara till nytta, utan allt oftare även till nöje. Jokiniemi betonar att belysningen ändå inte får bli för orolig eller distraherande.
– Det får inte vara en cirkus. En vägg som hela tiden byter färg är rolig för en stund, men passar inte i ett rum där man vistas längre stunder. Vid belysningsanpassning strävar man ofta efter att öka belysningen, men för mycket belysning eller fel typ av belysning kan också försämra tillgängligheten.
Text: Christian Hellman
Läs mera i senaste numret av Synvinkel:
https://www.fss.fi/sites/default/files/publikationer/finlands_synskadad…