Insändare: Säg det med ord

10.11.2021 uppdaterad 11.11.2021

Rätten till syntolkning måste vara lagstadgad för att tillgången till kultur kan förverkligas likvärdigt i praktiken.

Konst, kultur och idrottsevenemang öppnar upp nya världar och skapar värdefulla insikter och kunskap hos publiken. Konst och kultur främjar individens sociala kapital och erbjuder upplevelser som inte kan mätas i pengar. För vissa målgrupper behövs ändå anpassningar för att kulturen ska bli tillgänglig. För personer med synnedsättning kan syntolkning vara en sådan anpassning.

Syntolkningen innebär verbal förklaring till visuella overbala händelser. Med hjälp av syntolkning inkluderas den synskadade personen i den konstnärliga eller kulturella upplevelsen. Med hjälp av syntolkning kan en person med synnedsättning få likvärdig tillgång till kultur som seende personer.

För närvarande är syntolkning inte en lagstadgad rättighet på samma sätt som skriv- eller teckenspråkstolkning. Tillgången till syntolkning blir därigenom ojämlikt då det bygger på frivilliga insatser och utbudet av syntolkning varierar regionalt. Syntolkning är en underskattad stödinsats som kunde möjliggöra ett aktivt och kulturellt deltagande för en stor grupp personer. I Finland beräknas 50-60 000 personer ha en synnedsättning.

I FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna stipuleras att var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner. Rätten att utveckla sig själv fastställs även i grundlagen. I praktiken har alla ändå inte samma tillgång till kultur. Kultur får inte vara en lyx som enbart unnas en del av befolkningen.

Rätten till syntolkning måste vara lagstadgad för att tillgången till kultur kan förverkligas likvärdigt i praktiken.

Gunilla Löfman, ordförande

Matthias Jakobsson, verksamhetsledare

Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS)

 

Denna debattartikel har publicerats i:

Vasabladet och Österbottens tidning 9.11.2021

Hufvudstadsbladet 11.11.2021.