Böcker har en välgörande effekt på oss visar forskningen. De kan till och med användas vid terapi.
Att ligga på soffan och lyssna på en bok är avkopplande och skönt. När handlingen i boken tar över glömmer man lätt bort vardagen, samtidigt som hjärnan arbetar på ett uppbyggande sätt och får kroppen att må bra.
- Det finns många hälsofördelar med läsning. Forskning visar att koncentrationsförmågan förbättras och stressnivån dalar. Litteratur lindrar även symptom på nedstämdhet och depression, och utvecklar våra sociala och empatiska förmågor, säger Jaana Huldén som är psykoterapeut och litteraturterapeut samt ordförande för Suomen kirjallisuusterapiayhdistys ry.
Sedan många år arbetar hon med litteraturterapi och leder bokcirklar som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Där läser man böcker, dikter eller noveller hon valt ut specifikt för den gruppen och samtalar om texterna.
- Det som sker när man läser en roman är att man dras in i berättelsen och kan identifiera sig med huvudkaraktären och upplever likadana känslor som den. Då kan man börja prata om hur man mår – boken öppnar upp för en viss känsla. Eller så kan personen inte alls känna igen sig själv, utan konstaterar att livet ser helt annorlunda ut för hans eller hennes del. Då får man jobba med förlust och avsaknad.
Grundtanken i litteraturterapi är att konst överlag är helande.
- I musikterapin är det musiken, i bildkonst bilden och i litteraturterapi är det läsningen och skrivandet som läker människan.
Litteraturterapin sträcker sig långt tillbaka. Redan schamanistiska besvärjelser, sagor och myter ansågs ha en helande effekt på människor. Men det var på militärsjukhusen i USA man upptäckte litteraturen som behandlingsmetod efter första världskriget. Soldater som läste skönlitteratur återhämtade sig snabbare från sina krigstrauman än övriga.
- Man läste bibeln, men också andra böcker.
Finland var det första landet i Europa som fick en förening i syfte att främja och sprida kunskap om litteraturterapeutiskt arbete.
- I Finland har det funnits eldsjälar som varit intresserade av att utveckla litteratur som terapiform. Idag pratar man om biblioterapi, sagoterapi, poesiterapi, ordkonstterapi, skrivterapi som alla är olika former av litteraturterapi. Kärt barn har många namn.
Terapin ges i första hand i grupp, men också enskilt. Man använder olika typer av litteratur under behandlingarna, inte bara finlitteratur utan även facklitteratur och deckare.
- Terapeuten väljer litteraturen utifrån gruppens behov och typen av trauma som behandlas. Det finns litteratur för deprimerade, människor som förlorat sitt barn och så vidare. Dikter, noveller och kortare skönlitterära texter är vanliga. En förutsättning för att litteraturterapin ska lyckas är att personen är intresserad av metoden. Om man känner att den inte funkar är det lika bra att avbryta.
Psykoterapeut Jaana Huldén lever och andas litteratur, på fritiden är hon volontär på Näkövammaisten liitto där hon läser in ljudböcker. Hon är även med i en privat bokcirkel, som träffas trots pandemin.
- Det säger mycket om hur viktig litteraturen är, vi kan avstå från mycket men inte från böcker. I cirklarna finns en social kontext och dimension, som gör det viktigt att man samlas och pratar om sin läsupplevelse. Det bästa är att möta människor man delar ett stort intresse med, och när man jämför vad man tyckte lika eller olika om. Redan en vanlig bokcirkel på ett bibliotek kan ha en terapeutisk funktion. Många gånger speglar vi det vi läser, mot vårt eget liv.
Helene Wallin