Läs i Synvinkel nr 5/2024 om ljusets betydelse och hur en belysningsanpassning kan hjälpa när vardagssynen börjar svikta.
Efter den ljusa sommaren börjar vi sakta men säkert gå mot mörkare tider. Då blir det igen aktuellt att fundera på ljuset och belysningen i våra hem. Belysning är en av de allra viktigaste trygghetsfaktorerna i vardagen. Det handlar inte enbart om bekvämlighet utan, framför allt, om personlig säkerhet. Bra belysning behövs för att man ska uppfatta omgivningen, upptäcka faror i tid och undvika olyckor. Bristfällig belysning kan göra vardagen osäker och, i värsta fall, till och med farlig.
Både mängden ljus och dess kvalitet påverkar direkt vår förmåga att se skarpt och urskilja färger och kontraster. Bra belysning kännetecknas av att den anpassats efter individens behov och miljö. Den förbättrar inte bara funktionsförmågan utan även livskvaliteten och det mentala välbefinnandet. Bra belysning gör att man fungerar bättre socialt, då man lättare kan se ansikten och läsa kroppsspråket. På arbetsplatsen påverkas både ergonomin och effektiviteten positivt, vilket gör bra belysning till en lönsam investering.
Mer eller mindre ljus?
Åldrande är den vanligaste orsaken till försämrad syn. Näthinnans nervceller fungerar sämre med åren och ögats linser blir grumligare. En 60-åring behöver ungefär tio gånger mer ljus än en 10-åring, men blir också lättare bländad.
Trots att de flesta personer med synnedsättning har ett behov av stark belysning, varierar ljusbehovet ändå mycket mellan olika individer. Olika ögonsjukdomar ger olika symtom, så belysningen måste anpassas därefter. Vid progressiva ögonsjukdomar påverkas ljusbehovet av hur långt sjukdomsförloppet framskridit, men också av hur symtomen förväntas utvecklas i framtiden.
En vanlig missuppfattning är att det alltid är bättre med mer ljus. Mycket ljuskänsliga personer som lätt bländas klarar sig dock bättre i mörkare förhållanden, förutsatt att de kan urskilja kontraster tydligt. I vissa fall kan alltså starkare belysning vara mer till skada än nytta.
Kontrast och temperatur
Många med synnedsättning har ett särskilt stort behov av tydliga kontraster. Det gör det lättare för dem att utnyttja sina synrester så effektivt som möjligt. Ljusets färgton, eller färgtemperatur, påverkar detta. Färgtemperaturen mäts i grader Kelvin (K), Ju högre värdet är, desto kallare och blåare upplever man att ljuset är. Solljus en klar sommardag har en färgtemperatur på 5000-6500 K. För personer med synnedsättning rekommenderas ofta varmare ljus, vanligen 3000-4000 K, som ger de tydligaste kontrasterna.
Det är alltid viktigt att belysningen inte bländar och att ljusstyrkan kan justeras. En dimmer är därför mycket användbar, eftersom den möjliggör anpassning av ljusmängden efter tid på dygnet. Både det naturliga ljuset och den egna synförmågan varierar nämligen under dagen. För dem som använder läshjälpmedel, såsom förstoringsglas, kan bättre belysning minska behovet av förstoring och bidra till en ökad läskomfort och en mer avkopplande läsupplevelse.
Vad betyder belysningsanpassning?
Belysningsanpassning handlar om att optimera ljusförhållandena för bättre synkomfort och säkerhet i hemmet. Detta kan inkludera installation av starkare och riktade ljuskällor, justering av ljusstyrkan i olika rum, samt användning av kontrastbelysning för att framhäva trappsteg, möbler och andra hinder.
Grundprincipen är att förstå klientens behov och funktionsmiljö, och därefter säkerställa att det finns tillräcklig och rätt typ av belysning på rätt plats. Ljusstyrkan anpassas efter individuella behov och man ser till att alla ljuskällor är bländfria. Rum där man vistas ofta bör ha god allmänbelysning med jämn spridning. Om man behöver punktbelysning ska ljuset komma från rätt håll. Målet är att skapa en miljö där man kan fungera självständigt, röra sig tryggt, arbeta utan besvär och utföra vardagssysslorna på ett säkert sätt.
Från utredning till ansökan
Man ansöker om belysningsanpassning hos välfärdsområdena. Innan man skickar in sin ansökan måste det göras en individuell utredning av ljusbehovet och en kartläggning av hemmets befintliga ljusförhållanden. Utredningen görs via centralsjukhusets synrehabilitering. Resultaten sammanställs i en skriftlig rekommendation som bifogas till ansökan om belysningsanpassning.
Om du själv upplever att du har behov av belysningsanpassning men är osäker på hur du ska gå till väga, kan du kontakta din lokala FSS synrådgivare för hjälp, råd och mer information.
Text: Christian Hellman
Läs mera i senaste numret av Synvinkel:
https://fss.fi/sites/default/files/publikationer/finlands_synskadade/SV…