"Jag har alltid haft en synnedsättning, men när jag var yngre såg jag ändå tillräckligt bra för att gå i vanlig grundskola och senare yrkesskola. Jag såg lite sämre än de andra, men jag klarade mig ändå bra. Det var för ungefär tio år sedan som synen plötsligt rasade. Jag skulle kalla mig mycket svagsynt. Med det ena ögat ser jag lite, med det andra ögat uppfattar jag nästan bara ljusskillnader.
Jag jobbade flera år som fastighetsskötare, men jag slutade då synen blev kraftigt sämre. Numera sitter jag i styrelsen för föreningen Helsingin- ja Uudenmaan näkövammaiset, och har ibland olika projekt vid sidan om styrelsearbetet. Ett aktuellt projekt just nu är uppdateringen av medlemsregistret hos Svenska synskadade i mellersta Nyland, vilket jag ska ta itu med de kommande månaderna.
Mina intressen går i vågor, men intresset för sport är bestående. Jag följer med fotboll, ishockey och annan sport på TV och radio, och tar speciellt fotbollen mycket seriöst.
När jag tänker på tillgängligheten i min hemstad och huvudstadsregionen överlag anser jag att saker har förbättrats under de senaste åren. Personer med synnedsättning tas bättre än förr i beaktande till exempel vid byggandet av offentliga utrymmen. Det är ju långt ifrån perfekt, men sakta men säkert blir det bättre.
Min hälsning till seende personer är att våga komma fram och tala. Man ska inte vara rädd för att ställa frågor, tvärtom. Jag svarar gärna på frågor som har med min synnedsättning att göra, för det är ett bra sätt att få ut information och öka medvetenheten om synskador och hur det är att leva med en synnedsättning."
Text och foto: FSS.
FSS publicerar en presentation per dag. Du hittar alla presentationer här.