Jag heter Stig-Olof Andersson, är 82 år gammal och bor i Borgå. Jag har jobbat som busschaufför i 43 år enda tills jag blev pensionär. Under mina arbetsår har jag åkt omkring en hel del i Norden, Europa och till och med Ryssland. I 45 år bodde jag i ett egnahemshus i Borgå, men nu är jag ganska nyinflyttad i Folkhälsans hus i västra åstranden. Den synskadeanpassade lägenheten är otroligt fin, men det omkringliggande området är lite stökigt för personer som inte ser.
Jag kom med i föreningen Svenska synskadade i Östnyland för ungefär sex år sedan. Jag råkade träffa föreningens kassör på stan då jag just hade varit hos ögonläkaren, och jag berättade att nu börjar det nog bli sämre med synen. Då ska du komma med i vår förening, sa hon då, och just så gjorde jag. Jag blev föreningsaktiv ganska fort, och till och med styrelseledamot rätt så snabbt.
Samarbetet inom vår förening fungerar hurja bra. Vår ordförande sköter affärerna så att vi hela tiden har någonting på gång, och vi klarar oss väldigt bra. Vår distriktssekreterare Catharina och vår ordförande Jonas har viktiga roller för att allting fungerar som det ska.
Som synskadad har jag fått mycket hjälp från både Helsingfors Ögonklinik och från Förbundet Finlands Svenska Synskadade. Utan vår förening skulle jag inte ha kommit i kontakt med FSS rehabiliteringsrådgivare Ann-Catrin Tylli, och då skulle jag inte ha fått alla de hjälpmedel jag behöver. Det var heller inte svårt att komma in i det hela. Det behövdes bara ett läkarintyg, och det var inte svårt att fixa.
I vår förening har vi stödjande medlemmar och ledsagare som följer med oss till exempel på resor eller evenemang. En stödjande medlem från Lovisa till exempel är så himla bussig och tar väl hand om oss karlar. Han förstår hurudan hjälp vi behöver då vi inte själva ser, och hur det ska funktionera helt enkelt.
Om vi inte hade stödjande medlemmar, ledsagare och andra hjälpsamma själar skulle nog vårt föreningsliv vara mycket fattigare. Själv är jag ungefär nittio procent synskadad och kan helt enkelt inte göra saker själv. Därför är det otroligt viktigt att få hjälp av andra, och det möjliggör så mycket mer.
Till personer som funderar på att bli stödjande medlemmar vill jag säga att ni är hjärtligt välkomna med! Det finns aldrig för mycket personer som ställer upp, och atmosfären i vår förening är så bra så det är nog värt att komma med!
Text: FSS
Foto: Catharina Ståhlberg