Efterfrågan på svenskspråkiga syntolkar till teatrar, evenemang och utställningar ökar. Tolkarna räcker inte till. I vintras arrangerade FSS en syntolkningsverkstad i Vasa och i oktober utbildar vi nya tolkar på Luckan i Helsingfors.
Karelia, Ekenäs. Maria Turtschaninoffs Månskensprinsen syntolkades.
TEXT Henrika Mercadante FOTO Nina Winquist
***
Vem kan bli syntolk?
Grundförutsättningen är att du har ett gott språk, en behaglig röst, ett utvecklat visuellt sinne och tycker om att beskriva det du ser. Har du kunskap om ett specialområde underlättar det ditt arbete.
En syntolk använder sin syn för att omvandla synintryck till ord för personer med nedsatt syn. Syntolken väljer ut relevant information, skapar med sin berättelse bilder hos åhörarna och tidsanpassar informationen så att berättelsen inte konkurrerar med det som exempelvis sägs i en film.
Målet är att ge åhörarna en rikare upplevelse av en film, en teaterpjäs, en utställning eller exempelvis ett kultur- eller sportevenemang.
En myriad av behov
En person med nedsatt syn ser färger, en annan uppfattar rörelser, en ser ingenting och en tredje har bara ett ytterst begränsat synfält. Hur gör syntolken när publiken består av 30 personer med olika behov?
– Less is more, säger Elin Sundell, verkstadsledare och syntolk.
Det finns helt enkelt inte tid att beskriva allt som syns. Vem skulle exempelvis orka lyssna på en tre timmar lång teaterpjäs, där varje paus i replikerna fylls av syntolkens beskrivningar?
Man får andnöd vid bara tanken. Men vad är relevant att beskriva och vad ska lämnas bort? Olika personer har olika önskningar. Det är tolken som väljer att beskriva antingen miljöer, färger, detaljer, hur skådespelarna rör sig och interagerar, vilka ansiktsuttryck de har eller kanske ljuseffekterna som används för att förstärka budskapen. Också irrelevanta ljud som leder tankarna fel måste få en förklaring.
Syntolkens utmaningar
Varför pratas det så förtvivlat mycket i varje pjäs och film idag? Var är pauserna som gör att man hinner tänka – eller som man bör fylla med syntolkning? Hur mycket synintryck våra hjärnor tar emot samtidigt som vi lyssnar på det som sägs är hisnande. Det tänker man inte på innan man funderar på vad man ska välja att peta in minipauserna i ordflödet för att förklara vad som sker för den som inte ser.
Avvägandena är många och just det gör jobbet som syntolk intressant. Är det relevant att beskriva någons hudfärg? Egentligen inte, tolken riskerar att stämplas som rasist. I en video attackerar en vit man en svart person och man förstår att det beror på att han har fördomar. Den som inte vet vilken hudfärg personen har missar poängen.
Hur objektiv ska tolken vara? Beskriver tolken sin visuella upplevelse subjektivt tvingas åskådarna uppleva det tolken gör. Men kan åskådarna uppleva någonting alls om beskrivningarna är sterila och helt objektiva?
Kulturupplevelser för alla
Ännu idag är syntolkning ett okänt begrepp för många, trots att syntolkning skulle gynna personer med nedsatt syn, personer med kognitiv funktionsnedsättning och äldre personer som kanske inte hinner uppfatta allt som sker i en film eller på en teaterscen. Samtidigt ser vi att syntolkning lockar nya besökare till teatrar, utställningar och evenemang, vilket borde intressera arrangörerna.
Medlemmar: Genom att be om syntolkning på svenska på museum, teatrar och evenemang ökar medvetenheten om behovet av syntolkning. Ökar medvetenheten, ökar finansieringen som möjliggör tolkarnas arbete och utbildning. Resultatet vi kan uppnå tillsammans är ett större utbud av tillgängliga kulturupplevelser på svenska i Finland.
Anmäl ditt intresse att delta i FSS:s syntolkningsverkstad för nya syntolkar till henrika.mercadante@fss.fi. Verkstaden arrangeras på Luckan i Helsingfors 6-7 oktober 2023.